Väggar

Material

Liggande panelbrädor: minst 22 mm tjocka och högst 145 mm breda. Önskas bredare panelbrädor används limträpanel.
Spikläkt för utvändiga panelbrädor som spikas med trådspik: 34x70 (VB0833), sort G4-2 eller bättre.
Spikläkt för utvändiga panelbrädor som spikas med panelspik (kamgängad spik) eller som skruvas: 28x70 (VB0807), sort G4-3 eller bättre.
Vertikala, bärande väggreglar 45x195 C14, c ≤ 600 mm 
Horisontella väggreglar: dimensionshyvlat virke 45x45, c ≤ 600 mm.
Vindskydd: av diffusionsöppet material, godkänd och fukttålig skiva alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: Isolerskivor. Total isolertjocklek minst 270 mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Alternativ 1:

Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd ≤ 145 mm.
Fästdon: varmförzinkad panelspik (kamgängad spik) eller panelskruv, längd 55 mm för 22 mm tjocka brädor. Spik- och skruvlängd ska anpassas till virkestjocklekar så att vindskyddet inte punkteras.

Alternativ 2:

Liggande panel av trä på förvandring utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd ≤ 170 mm.
Fästdon: varmförzinkad panelspik eller panelskruv 75 mm längd.

Alternativ 3:

Liggande ytterpanelbrädor av limträpanel: tjocklek ≥ 25 mm, bredd ≤ 325 mm.
Fästdon: varmförzinkad panelspik (kamgängad spik) eller panelskruv, längd 75 mm.

Utförande

Spikläkt monteras med trådspik av varmförzinkat stål 3,4x100 i stående väggregel.

Liggande profilerade panelbrädor fästs 30 mm från brädans underkant och med fästavstånd 600 mm. Panelbrädor med bredd ≥ 120 dubbelspikas/-skruvas. Falsad panel ska ha överlappning ≥ 18 mm.

Liggande panelbrädor på förvandring fästs 30 mm från underkant. Fästavståndet bör vara ≤ 600 mm. Spik/skruv ska inte gå igenom den bakomliggande brädan. Fästdon bör vara så långa att de tillräckligt bra fäste i läkt eller spikreglar men inte så långa att vindskyddet punkteras. Panelbrädor ska ha överlappning ≥ 20 mm.

Panelbrädor fästs med kamspik, räfflad trådspik eller panelskruv av varmförzinkat stål. Fästdon för montering av panelbrädor ska inte gå igenom spikläkten. Förankringslängden i spikregeln ska vara 25 mm för panelspik och panelskruv och 34 mm för trådspik.

Vid infästning av utvändiga panelbrädor ska fästdonet slås in respektive dras in vinkelrätt mot träytan så att fästdonets huvud kommer i nivå med träytan. 

Om lättreglar eller lättbalkar används i ytterväggens bärande konstruktion, är det extra viktigt att vertikala spikläkt har sådan tjocklek att ytterpanelens fästdon fäster i spikläkten och inte riskerar att spjälka lättbalken eller lättregeln. Spik/skruv bör vara av varmförzinkat stål dels för att ge lång livslängd, dels för att inte förorsaka rostgenomslag i ytbehandlingen. Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara åtminstone grundbehandlad före uppsättning. Det finns industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor, CMP, som är antingen grundbehandlade eller grundbehandlade och mellanstrukna. För till exempel spontade panelbrädor och bottenbrädor till stående panel med lockläkt eller lockbrädor, är grundbehandling före uppsättning extra viktig, annars finns risk att omålade partier framträder när virket krymper (krympränder).

Material

Bottenbrädor minst 22 tjocka och högst 170 breda (till exempel VB2303 - 2305).
Lockbrädor minst 22 tjocka och 170 breda alternativt lockläkt 22x45 (till exempel VB2300 eller 2319) eller profilerad lockläkt 22x45 (till exempel VB2041).
Spikläkt för utvändiga panelbrädor som spikas med trådspik: 34x70 (VB0811), sort G4-2 eller bättre.
Spikläkt för utvändiga panelbrädor som spikas med panelspik (kamgängad spik) eller som skruvas: 28x70 (VB0807), sort G4-3 eller bättre. 
Vertikala, bärande reglar: 45x195 C14 (VB1806), c ≤ 600 mm.  Horisontella väggreglar: dimensionshyvlat virke 45x45 (VB1822), c ≤ 600 mm.
Vindskydd: diffusionsöppet material, skivmaterial utvändigt godkänd och fukttålig skiva alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: Isolerskivor, total isolertjocklek 270 mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Alternativ 1:

Stående panel av trä med lockläkt: bottenbräda ≥ 22 mm tjock, bredd ≤ 170 mm (till exempel VB2305). Lockläktens dimension bestäms bland annat med hänsyn till utseendet, men ska vara minst 22x45 (till exempel VB2319).
Fästdon: panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 55 mm till bottenbrädor ≤ 22 mm, panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 75 mm till lockläkt ≤ 22 mm. Alternativt kan panelspik eller panelskruv av rostfritt stål användas med motsvarande längder.

Observera att i slagregnsutsatta lägen ska vertikal luftningsläkt monteras bakom spikläkten. Minsta dimension för luftningsläkt 25x48.

Alternativ 2:

Stående panel av trä med lockbrädor: bottenbräda ≥ 22 mm tjock, bredd ≤ 170 (VB2303 -2305); lockbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 170 (VB2303-2305).
Fästdon: panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 55 mm för bottenbrädor 22 mm ; panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 75 mm för 22 mm lockbrädor. Alternativt kan panelspik eller panelskruv av rostfritt stål användas med motsvarande längder.

Alternativ 3:

Spontad eller falsad panel, stående eller diagonalställd: ≥ 22 mm tjock, bredd ≤ 145 mm (täckande bredd) (till exempel VB2316 eller VB2016).
Fästdon: panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 55 mm till 22 panelbrädor. Falsade panelbrädor ska ha överlappning ≥ 18 mm. Alternativt kan panelspik och panelskruv av rostfritt stål användas med motsvarande längd.

Observera att i slagregnsutsatta lägen ska vertikal luftningsläkt monteras bakom spikläkten. Minsta dimension för luftningsläkt 25x48.

Utförande

Bottenbrädor spikas vanligen med en spik centriskt. Spikavståndet bör vara ≤ 1 200 mm, helst ≤ 600 mm. Lockbrädor i lockpanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande brädorna. Avstånd till kant ska vara minst 25 mm. Lockbrädor ska dubbelspikas/-skruvas alernativt sicksackspikas/skruvas utan att fästdonen går igenom bottenbrädorna.
Avståndet mellan infästningar bör vara ≤ 600 mm. Lockläkt ska spikas/skruvas centriskt med centrumavstånd ≤ 600 mm. Vid sicksackspikning ska avståndet mellan infästningarna vara ≤ 300 mm.
Spontad eller falsad panel med bredd ≤ 120 mm ska fästas dolt med 55 mm panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål. Bredare brädor än 120 mm ska dubbelspikas/-skruvas.
Alternativt till varmförzinkat stål kan panelspik eller panelskruv av rostfritt stål användas med motsvarande längd.
Diagonalställd panel ska fästas mot vertikal spikläkt.

Fästdon i yttervägg bör vara av varmförzinkat stål eller rostfritt stål för att ge lång livslängd och för att inte förorsaka rostgenomslag genom ytbehandlingen. Panelbrädor fästs med panelspik eller panelskruv alternativt trådspik. Fästdon för panelbrädor ska vara så långa att de tränger in i spikläkten men inte går igenom och punkterar bakomliggande vindskydd. Förankringslängden i spikregeln ska vara minst 25 mm för panelspik och panelskruv och 34 mm för trådspik.

Mellan spikläkt och fasadskiva kan vid behov vertikal luftningsläkt 25x48 (VB1108) monteras, alternativt distansremsor av till exempel 9 mm plywood monteras, för att säkra luftningen och hindra vatten på spikläktens ovansida att tränga in i och skada väggkonstruktionen. Detta är särskilt viktigt vid lockläkts- och spontad panel (svagt ventilerad luftspalt). I lockpanel anses luftningen normalt kunna tillgodoses genom själva konstruktionen med panel och spikläkt. I det fall särskild läkt eller distansstycken används bakom spikläkt bör spikläktens tjocklek vid platsbyggda ytterväggar vara minst 34x70 för att läkten ska kunna spänna fritt.

Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara åtminstone grundbehandlad före uppsättning. Bottenbräda ska vara grundmålad och mellanstruken innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper (krympränder). Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundbehandlas före uppsättning. Det finns industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor, CMP, som är antingen grundbehandlade eller grundbehandlade och mellanstrukna.

Brädändar ska fästas med ett avstånd av ≥ 100–150 mm från änden. Det är lämpligt att förborra vid spikning, alternativt använda självborrande panelskruv vid brädändarna för att minska risken för sprickor. Stående panel bör i största utsträckning utföras så att skarvning undviks. Stumskarvar bör undvikas.

Skarvar av en panel kan lämpligen utföras med längsgående plåtbeslag som skyddar underliggande fria brädände. Ändspontade eller fingerskarvade utvändiga panelbrädor förekommer, men i begränsad omfattning.

Material

Utvändig beklädnad: Liggande limträpanel 25 mm tjock.
Läkt: virke 34x45, sort G4-2 eller bättre (VB0810).
Vertikala och horisontella väggreglar: konstruktionsvirke C14, 45 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: diffusionsöppet material, utvändigt godkänd och fukttålig skiva alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: isolerskivor av mineralull eller cellulosafiber, total isolertjocklek minst 270 mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Utförande

Liggande limträpanelbrädor monteras mot vertikal läkt 34x45 sort G4-2 eller bättre c ≤ 600 mm (VB0810).

Vertikal spikläkt för liggande limträpanel monteras med panelspik eller panelskruv av varmförzinkat eller rostfritt stål i stående väggregel. Spikläkten fästs vid användning av distanshylsor via dessa genom det yttre isolerskiktet och vindskyddet, mot de vertikala väggreglarna. Alternativt används horisontella reglar i det yttre isolerskiktet och då fästs spikläkten i dessa. Den nedersta och eventuellt den översta spikläkten placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100–150 mm. Ångspärr/ångbroms monteras så att nederdelen kläms mot plattan. Luftspalt ska utformas så att risken för dold brandspridning bakom fasaden minskas. Detta gäller i synnerhet fasader i högre byggnader med fler än tre våningar där luftspalten behöver avgränsas vid brandcellsgräns.

Horisontell spikläkt för stående limträpanel ska fästas mot vertikal luftningsläkt eller distansplattor, till exempel av 12 mm plywood, för att möjliggöra kontinuerlig luftning av panelens baksida.

Dimensionering av läkt och infästningar skall göras för varje enskilt fall av en konstruktör. Ett lämpligt läktavstånd för panel med tjocklek 20 mm är ≤ 1 200 mm. För exakta uppgifter, se rekommendationer från tillverkaren av limträpanel. Avståndet mellan läktens ändar och panelkant bör i vertikal riktning vara ≥ 10 mm.

Limträpanelbrädor monteras med panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål eller av rostfritt stål. Panelbrädor med bredd ≤ 200 monteras med två spikar eller skruvar tvärs panelen vid varje läkt. Avståndet mellan spik/skruv längs panelen ska vara ≤ 1 200 mm. Panelbrädor med bredd ≥ 300 monteras med minst tre spikar eller skruvar vid varje läkt. Vid montage med skruv används minst två skruvar per läkt vid läktavstånd ≤ 1 200 mm. Skruvars förankringslängd ska vara minst 6 x skruvdiametern. Minsta avstånd mellan förbindare och panelkant ska vara 20 mm eller enligt rekommendationer från tillverkaren. Limträpanel finns industriellt grundmålad eller mellanstruken enligt CMP, Certifierad Målad Panel.

Skarvar mellan limträpanelbrädor bör undvikas. Om skarv är oundviklig ska den utföras med ett mellanrum för att ta upp rörelser i limträpanelbrädor. Limträpanelbrädornas ändar ska alltid förseglas för att undvika fuktupptagning och sprickbildning. Förseglingen kan till exempel bestå av målningssystem med penetrerande grundolja samt täckande färg avsett för trä utomhus.

Bild 1. Öppen vertikal fog.

Bild 2. Vertikal fog med täckläkt.

Bild 3. Öppen horisontell fog vid vertikala läkt.

Bild 4. Sluten horisontell fog.

Bild 5. Öppen fog med droppbleck.

Bild 6. Avrundade kanter ger ett jämntjockt färgskikt.

Bild 7. Skarpa kanter ger otillräcklig tjocklek hos färgskiktet.

NNE-hus och Passivhus – nya energikrav 2021

NNE-hus betyder Nära-Noll-Energi-hus. Det innebär att det bara ska behöva tillföras minimalt med köpt energi till huset för uppvärmning, varmvatten och hushållsel. En lufttätt och väl isolerad klimatskiljande konstruktion tillsammans med effektiv ventilation är en förutsättning.

Passivhus är ett begrepp som avser hus med en viss maximal energitillförsel där solinstrålning, apparater och människor bidrar till uppvärmningen. Passivhus ska ha låga värmeförluster och mindre värmetillskott tas vid behov in via ventilationsluften, så att man i regel kan slopa konventionellt värmesystem. För så kallade nollenergihus, passivhus och minienergihus finns kravspecifikationer för bostadshus framtagna av Sveriges Centrum för Nollenergihus (FEBY). Kraven kan tillämpas även för andra typer av byggnader än bostadhus, till exempel mindre skolbyggnader.

EU-direktiv

Enligt EUs direktiv om byggnaders energiprestanda 2010/31/EU, ska medlemsstaterna se till att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är NNE-hus, och att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter är NNE-hus från och med den 31 december 2018. Syftet är att genom höga energikrav driva på utvecklingen mot ett energieffektivt byggande i Europa. En nära-nollenergibyggnad definieras i EU-direktivet som en byggnad som har mycket hög energiprestanda. Nära-nollmängden, den mycket låga mängden energi som krävs, bör till största del tillföras i form av energi från förnybara energikällor, även sådana som producerar energi på plats eller i närheten av byggnaden.

Ändrade byggregler

I Sverige kommer byggreglerna att ändras för att anpassas till EU-direktivet och Boverket föreslår nivåer för NNE-hus. Det innebär en skärpning för nya byggnader vilken föreslås träda i kraft år 2021. Boverket har infört nya begrepp och nya sätt att räkna energiprestanda. Förändringen av nya energikrav träder i kraft den 1 januari 2021.

Geografiska justeringsfaktorer införs istället för klimatzoner vilket medför att kraven kan justeras lite jämfört med tidigare krav beroende på var i landet byggnaden ligger. Byggnadens energianvändning definierades tidigare i byggreglerna som levererad energi till byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och elenergi med mera. I de nya reglerna går man över till primärenergital och primärenergifaktorer för att beskriva en byggnads energiprestanda uttryckt i primärenergi. Primärenergi beskriver hur mycket energi som används totalt för att producera energin som används till byggnaden. Primärenergi är den energi som utvinns från till exempel råolja, kol, naturgas, uran, sol, vind och vatten inklusive den energi som behövs för utvinning, förädling, transport med mera.

Krav på byggnader

Med välisolerade och lufttäta klimatskiljande konstruktioner samt värmeåtervinning ur frånluft, kan man reducera energianvändningen och om man installerar solfångare, solceller och avloppsvärmeväxlare kan energianvändningen reduceras ytterligare. För både NNE-hus och Passivhus är det allra viktigaste att säkra låga värmeförluster. Kravet på en byggnads värmeisolering ställs som högsta tillåtna genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, U_m, för byggnaden, inklusive köldbryggor. Minimering av köldbryggor är viktigt, till exempel genom extra isolering vid anslutningar av mellanbjälklag till yttervägg och genom syllisolering mot grundplatta samt en delad grundplatta med isolering mellan platta och kantbalk.

Klimatskiljande konstruktioner – klimatskärmen – ska anpassas till den ökade värmeisoleringen för att undvika fuktproblem. Ökad isolering på vindsbjälklaget medför kallare och fuktigare vindsutrymme med ökad risk för kondens och mikrobiell påväxt. Temperaturen i de yttre delarna av en välisolerad yttervägg blir lägre vilket kan leda till ökad fuktighet.

Husets klimatskärm måste vara lufttät. Fuktig inomhusluft kan annars läcka ut i konstruktionen och orsaka mikrobiell påväxt. Värmeväxlaren får dessutom sämre verkningsgrad om mycket luft läcker ut istället för att passera den. En effektiv värmeåtervinning behövs för att minska energianvändningen, där den kalla inkommande friskluften värms av den utgående varma rumsluften.

Klimatskärmen behöver inte nödvändigtvis vara diffusionstät. Fuktig luft är i sig inte ett problem om materialen i konstruktionen kan hantera viss fuktmängd samt möjliggöra uttorkning. Träbaserade material har den egenskapen att de kan ta upp och avge måttliga mängder fukt.

En lufttäthetsmätning bör göras i ett lämpligt skede under byggfasen. Enligt FEBY är kravet på luftläckage maximalt 0,3 liter per sekund och omslutande area, vid 50 Pa tryckskillnad. Vanliga läckageställen är vid anslutningar mellan olika byggnadsdelar och vid genomföringar för installationer. Noggrannhet med detaljutförande under produktionen är därför viktigt.

Material

Bottenbrädor minst 22 tjocka och högst 170 breda (till exempel VB2303 - 2305).
Lockbrädor minst 22 tjocka och 170 breda alternativt lockläkt 22x45 (till exempel VB2300 eller 2319) eller profilerad lockläkt 22x45 (till exempel VB2041).
Spikläkt för utvändiga panelbrädor som spikas med trådspik: 34x70 (VB0811), sort G4-2 eller bättre.
Spikläkt för utvändiga panelbrädor som spikas med panelspik (kamgängad spik) eller som skruvas: 28x70 (VB0807), sort G4-3 eller bättre. 
Vertikala, bärande reglar: konstruktionsvirke 45x195 C14 (VB1806), c ≤ 600 mm. 
Horisontella väggreglar: konstruktionsvirke 45x70 C14 (VB1801), c ≤ 600 mm.
Utvändig isolering: fasadskiva av mineralull 100 mm.
Vindskydd: diffusionsöppet material, skivmaterial utvändigt godkänd och fukttålig skiva alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: isolerskivor, total isolertjocklek 365 mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Alternativ 1:

Stående panel av trä med lockläkt: bottenbräda ≥ 22 mm tjock, bredd ≤ 170 mm (till exempel VB2305). Lockläktens dimension bestäms bland annat med hänsyn till utseendet, men ska vara minst 22x45 (till exempel VB2319).
Fästdon: panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 55 mm till bottenbrädor ≤ 22 mm, panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 75 mm till lockläkt ≤ 22 mm. Alternativt kan panelspik eller panelskruv av rostfritt stål användas med motsvarande längder.

Observera att i slagregnsutsatta lägen ska vertikal luftningsläkt monteras bakom spikläkten. Minsta dimension för luftningsläkt 25x48.

Alternativ 2:

Stående panel av trä med lockbrädor: bottenbräda ≥ 22 mm tjock, bredd ≤ 170 (VB2303 -2305); lockbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 170 (VB2303-2305).
Fästdon: panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 55 mm för bottenbrädor 22 mm ; panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 75 mm för 22 mm lockbrädor. Alternativt kan panelspik eller panelskruv av rostfritt stål användas med motsvarande längder.

Alternativ 3:

Spontad eller falsad panel, stående eller diagonalställd: ≥ 22 mm tjock, bredd ≤ 145 mm (täckande bredd) (till exempel VB2316 eller VB2016).
Fästdon: panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 55 mm till 22 panelbrädor. Falsade panelbrädor ska ha överlappning ≥ 18 mm. Alternativt kan panelspik och panelskruv av rostfritt stål användas med motsvarande längd.

Observera att i slagregnsutsatta lägen ska vertikal luftningsläkt monteras bakom spikläkten. Minsta dimension för luftningsläkt 25x48.

Utförande

Bottenbrädor spikas vanligen med en spik centriskt. Spikavståndet bör vara ≤ 1 200 mm, helst ≤ 600 mm. Lockbrädor i lockpanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande brädorna. Avstånd till kant ska vara minst 25 mm. Lockbrädor ska dubbelspikas/-skruvas alernativt sicksackspikas/skruvas utan att fästdonen går igenom bottenbrädorna.
Avståndet mellan infästningar bör vara ≤ 600 mm. Lockläkt ska spikas/skruvas centriskt med centrumavstånd ≤ 600 mm. Vid sicksackspikning ska avståndet mellan infästningarna vara ≤ 300 mm.
Spontad eller falsad panel med bredd ≤ 120 mm ska fästas dolt med 55 mm panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål. Bredare brädor än 120 mm ska dubbelspikas/-skruvas.
Alternativt till varmförzinkat stål kan panelspik eller panelskruv av rostfritt stål användas med motsvarande längd.
Diagonalställd panel ska fästas mot vertikal spikläkt.

Fästdon i yttervägg bör vara av varmförzinkat stål eller rostfritt stål för att ge lång livslängd och för att inte förorsaka rostgenomslag genom ytbehandlingen. Panelbrädor fästs med panelspik eller panelskruv alternativt trådspik. Fästdon för panelbrädor ska vara så långa att de tränger in i spikläkten men inte går igenom och punkterar bakomliggande vindskydd. Förankringslängden i spikregeln ska vara minst 25 mm för panelspik och panelskruv och 34 mm för trådspik.

Mellan spikläkt och fasadskiva kan vid behov vertikal luftningsläkt 25x48 (VB1108) monteras, alternativt distansremsor av till exempel 9 mm plywood monteras, för att säkra luftningen och hindra vatten på spikläktens ovansida att tränga in i och skada väggkonstruktionen. Detta är särskilt viktigt vid lockläkts- och spontad panel (svagt ventilerad luftspalt). I lockpanel anses luftningen normalt kunna tillgodoses genom själva konstruktionen med panel och spikläkt. I det fall särskild läkt eller distansstycken används bakom spikläkt bör spikläktens tjocklek vid platsbyggda ytterväggar vara minst 34x70 för att läkten ska kunna spänna fritt.

Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara åtminstone grundbehandlad före uppsättning. Bottenbräda ska vara grundmålad och mellanstruken innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper (krympränder). Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundbehandlas före uppsättning. Det finns industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor, CMP, som är antingen grundbehandlade eller grundbehandlade och mellanstrukna.

Brädändar ska fästas med ett avstånd av ≥ 100–150 mm från änden. Det är lämpligt att förborra vid spikning, alternativt använda självborrande panelskruv vid brädändarna för att minska risken för sprickor. Stående panel bör i största utsträckning utföras så att skarvning undviks. Stumskarvar bör undvikas.

Skarvar av en panel kan lämpligen utföras med längsgående plåtbeslag som skyddar underliggande fria brädände. Ändspontade eller fingerskarvade utvändiga panelbrädor förekommer, men i begränsad omfattning.

Tekniska data

Vägg med stomme av träreglar med minsta tvärsnitt 45x195 (till exempel VB1806), centrumavstånd ≤ 600 mm och med totalt minst 270 mm mineralullsisolering, invändigt försedd med horisontella 45x45 träreglar (VB1822) med dubbla 13 mm beklädnadsskivor med densitet ≥ 450 kg/m³, uppfyller brandteknisk klass REI 30.

Råd och anvisningar

Trävirke ska vid inbyggnad ha en ytfuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha motsvarande korrosionsskydd.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för bärande yttervägg med väggreglar av konstruktionsvirke eller limträ.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45x195 (till exempel VB1806), centrumavstånd ≤ 600 mm.
Horisontella reglar av dimensionshyvlat virke 45x45, sort G4-2 eller bättre (VB1822).
Syll och övre syll av konstruktionsvirke 45x195 (VB1806).
Vindskydd: av diffusionsöppet material, till exempel oorganskt skivmaterial, alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: Isolerskivor, total isolertjocklek minst 270 mm.
Spikläkt: virke 34x70 sort G4-2 eller bättre, med lutande översida (VB0811).
Vertikal luftningsläkt: virke 25x23 sort G4-2 eller bättre (VB1104).

Utförande

Väggreglar monteras på övre syllen. Horisontella reglar fästs mot syll, hammarband och väggreglar. Spikläkt för ytterväggspanel spikas mot luftningsläkt, och fästs i bakomliggande stående reglar. Den nedersta, och eventuellt den översta spikläkten, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100–150 mm. Ångspärr/ångbroms monteras med minst ≥ 200 mm överlapp och kanten kläms mellan golvskiva och kortling/vinkelprofil.

Material

Väggreglar: stående träreglar av konstruktionsvirke C14, 45x195 (VB1806) eller lättreglar 47x200, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd:  av diffusionsöppet material, till exempel oorganiskt skivmaterial, alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: skivor av mineralull, total isolertjocklek minst 270 – 275 mm.
Syll: av konstruktionsvirke C14, 45x195 (VB1806) eller lättsyll 47x200.
Syllisolering: EPDM cellgummilist med polyetenfilm. Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Fästdon: expanderande skruv till syll-betongplatta.

Utförande

Väggreglar monteras på syllen. Spikläkt för ytterpanel fästs vid användning av distanshylsor via dessa genom vindskyddet och det yttre isolerskiktet fast mot de vertikala, bärande reglarna. Alternativt används horisontella reglar i det yttre isolerskiktet och då fästes spikläkten i dessa. Nedersta regeln, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100–150 mm. Ångspärr/ångbroms monteras så att nedre del kläms mot plattan.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45x195 (till exempel VB1806), centrumavstånd ≤ 600 mm.
Invändigt horisontella reglar av dimensionshyvlat virke 45x45 (VB1822) c ≤ 600 mm.
Hammarband, syll: konstruktionsvirke med samma dimension som väggreglar.
Kortlingar: konstruktionsvirke med samma dimension som golvbjälkar.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Vindskydd: av diffusionsöppet material, till exempel oorganiskt skivmaterial, alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: skivor av mineralull eller cellulosafiber, total isolertjocklek i yttervägg minst 270 mm. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av ≥ 600 mm från kant, i övrigt är cirka 50 – 70 mm komfortisolering tillräcklig i mellanbjälklag.

Utförande

Innan golvbjälkar monteras bör en ≥ 700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr/ångbroms sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna hängs in i kantbjälken enligt konstruktionsritning. Väggreglar monteras ovanpå syllen.

Material

Väggreglar: stående reglar 45x195 (VB1806), centrumavstånd ≥ 600 mm.
Vindskydd: av diffusionsöppet material, till exempel oorganiskt skivmaterial, alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: skivor av mineralull eller cellulosafiber, total isolertjocklek vägg minst 270 mm. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av ≥ 600 mm från kant. I övrigt är cirka 50–70 mm komfortisolering tillräcklig i mellanbjälklaget.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Utförande

Innan golvbjälkarna monteras bör en  ≥ 700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr/ångbroms sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna läggs upp på hammarbandet och skråspikas/-skruvas. Minsta upplagslängd 70 mm. Väggreglar monteras på syllen och skråspikas/-skruvas i golvbjälkarna.

Material

Vindskydd i vägg: av diffusionsöppet material, utvändig godkänd och fukttålig skiva, alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: skivor av mineralull eller cellulosafiber, total isolertjocklek i vägg 270 mm.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.

Utförande

Bottenbrädor fästs med passning i överkant mot spikläkt 28x70 (VB0807) eller 34x70 (VB0811) mot vilken lockbräda eller locklist monteras. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan fixeras upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt eller vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling alternativt vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Färdiga skivprodukter för att säkerställa luftspalt vid takfot finns också att tillgå.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45x195 (till exempel VB1806). Horisontella reglar: dimensionshyvlat virke 45x45, sort G4-2 eller bättre (VB1822).
Vindskydd i vägg: av diffusionsöppet material, utvändigt godkänd och fukttålig skiva alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering i vägg: mineralull eller cellulosafiber, total isolertjocklek 270 mm.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.

Utförande

Den översta spikläkten ska monteras så att avståndet från panelbrädornas ände till fästdon blir 100–200 mm. Vid tjock bjälklagsisolering kan vindskyddsskiva behöva ha bakomliggande stöd upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt alternativt vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling eller vinkelprofil mellan takstolarnas överramar.
Luftspalt mellan tak och värmeisolering bör vara 25 mm och den ska förses med beständigt insektsnät.

Material

Ytterväggsreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45x145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45x45 mm, respektive 45x70 mm.
Vindskydd: Vindskydd av oorganiskt material.
Hörnregel: konstruktionsvirke 45x45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

För att stabilisera vägghörnet utan att åstadkomma köldbryggor monteras en hörnregel mot det horisontella regelverket. Vindskyddsskivor skruvas i regelverket. Alternativet till hörnregel är hörnprofil i plåt.

Material

Väggreglar: stående massivreglar 45x145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34x70 mm, G4-2 eller bättre, med lutande översida och underliggande vertikal distans/luftning.

Material

Bärande skivelement av korslimmat trä, KL-trä, är uppbyggda av limmade skikt av brädor där vartannat skikt är orienterat med fiberriktningen vriden 90° (korslagt). Dessa element är helt solida och byggs upp av udda antal skikt.

Utförande

Skivelementens storlek begränsas av hanterbarhet och tillgänglig transport- och lyftkapacitet. Väggskivor utförs ofta som skivor av korslimmat trä, KL-trä, med tjocklekar från 60 till 150 mm vilket medför att långa våningshöga väggelement blir mjuka i sidled. Stora element kan styvas upp med utanpåliggande reglar. Elementens höjd bör från transportsynpunkt understiga 3,6 meter, undantagsvis kan element upp till 4 meters höjd transporteras. För att minimera transportkostnader bör väggelementens längd inte överstiga 12 meter.

Våningshöga skivväggar av KL-trä väger normalt från 30 kg/m² till 80 kg/m² beroende på utförande. Väggar levereras normalt med monterade lyftstroppar.

Brädskiktens tjocklekar varierar mellan olika tillverkare. Exempel på element av KL-trä framgår i tabell nedan.

Tabell 1.

Ytterligare skivtyper kan tillverkas om så efterfrågas. Tillverkare av KL-trä kan ge ytterligare information. Se även under avsnitt KL-träkonstruktioner.

Skivorna tillverkas som våningshöga skivor och med önskade längder. Håltagningar och andra anpassningar av väggskivan görs med fördel av tillverkaren

^*Tillverkarens maximala yttermått

Tabell 2.

Råd och anvisningar

Exempel på linjelaster på skivväggar av KL-trä.

q_Rd: Dimensionerande värde på vertikal linjelast för en tre meter hög vägg, lastvaraktighet M, klimatklass 1, säkerhetsklass 3.

Tabell 3.

Material

Bärande del: flerskikts massivträskiva med tjockleken 72-110 mm.
Värmeisolering: utvändig isolering 70-195 mm, invändig isolering 0-70 mm.
Bjälklag av typen kassettbjälklag med friliggande undertak.

Fuktskydd: utvändigt fuktskydd av liggande panel, luftspalt och diffusionsöppen duk. Invändigt fuktskydd av åldersbeständig plastfolie.

Täthet: vindtät duk, plastfolie med klämda skarvar samt tätningslister mellan byggelement.

Utförande

Kassettbjälklaget läggs upp på den bärande väggskivan. Mellan bjälklaget och väggen monteras en rörelseupptagande list som dimensioneras med avseende på upplagstrycket. Kassettbjälklaget fästs till underliggande vägg med vinkelbeslag eller skruvar. Antal skruv och beslag dimensioneras efter de förutsättningar som gäller bygget.

Undertaket kan ingå i bjälklagsleveransen och enbart mindre kompletteringar krävs på byggarbetsplatsen. Alternativt kan undertaket platsbyggas.

Beroende av kravet på ljudisolering, ytskikt med mera kompletteras bjälklagets ovansida med golvgips, tätskikt och klinker/matta i våtrum. För andra utrymmen läggs matta eller parkett.

Material

Bärande del: flerskikts massivträskiva med tjockleken 72-110 mm.
Värmeisolering: utvändig isolering 70-200 mm.

Fuktskydd: utvändigt fuktskydd av liggande panel, luftspalt och diffusionsöppen duk. Invändigt fuktskydd av åldersbeständig plastfolie.

Täthet: vindtät duk, plastfolie med klämda skarvar samt tätningslister mellan KL-skiva(korslimmad massivträskiva)/väggelement/styrlist och grund.

Fästdon: vinkelbeslag.

Utförande

Takstolen fästs till massivträskivan med vinkelbeslag, gaffelankare eller skråskruvning direkt i massivträskivan. Dimensionering av förbandet kan göras enligt Boverkets konstruktionsregler, BKR, eller motsvarande. Upplagstrycket mellan takstol och massivträväggen kan bli relativt stort då massivträväggen har relativt liten tjocklek och takstolens underram normalt endast är 45 mm reglar. För att begränsa upplagstrycket kan takstolen byggas på med reglar enligt bild.

Tekniska data

Fogar mellan väggelement av korslimmat trä, KL-trä - kan utföras enligt figur i samband med montering på byggarbetsplatsen. Skruvförbandet överför last både längs och tvärs fogens längdriktning. Karakteristiska värden för beräkning av bärförmåga i fogens längdriktning framgår av tabell 1 nedan.

Skruvad fog

Förbandet består av träkonstruktionsskruv (typ Spax eller motsvarande) dimension 5x40 eller enligt konstruktör samt remsa av konstruktionsplywood 12x60 mm av typ K20/70. Skruvavstånd ska vara större än 40 mm.

¹Maxlast vid 9 deformation
²Styvhetsvärdet gäller för deformationer upp till 2
Tabell 1. Karakteristiska värden för dimensionering av bärförmåga i fogens längdriktning (horisontella skjuvkrafter) för sammanfogning av av element av KL-trä.

Limmad fog

Med väggelement där skarvar utförs som limmade fogar fås en fog med små deformationer och hög hållfasthet.

Karakteristiska värden för beräkning av fogens bärförmåga framgår av tabell 2. Värden baseras på en fog för ett KL-träelement (19+34+19). Skarven är utförd med epoxilim. Deformationer för beräkning i bruksgräns kan försummas. Skarvar i alternativa utföranden och lim bör provas före användning. För andra dimensioner, kontakta materialtillverkaren.

Se vidare under avsnittet KL-träkonstruktioner.

Tabell 2. Karakteristiska värden vid dimensionering av limmad fog.

Material

Bärande del: flerskikts massivträskiva med tjockleken 73-110 mm.
Utvändiga reglar 45x170-220 mm, invändiga reglar 45x45 mm.
Vindskydd: skivmaterial eller vindtät duk av oorganiskt material.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

Med en bärande stomme av massivträ får man stor frihet att välja uppbyggnaden av ytterhörn. Kompletterande reglar och isolering kan utföras platsbyggda eller vara prefabricerade tillsammans med den bärande flerskiktsskivan. Vindskyddet skruvas eller kläms fast mot regelverket.

Material

Bärande del: flerskikts massivträskiva med tjockleken 73-110 mm.
Utvändiga reglar 45x170-220 mm, invändiga reglar 45x45 mm.
Vindskydd: skivmaterial eller vindtät duk av oorganiskt material.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätning: bottningslist av EPDM-gummi samt fogmassa.

Utförande

Ångspärren kläms mot bottningslist och kompletteras i smygen. Tätningen kompletteras invändigt med fogmassa. Droppbleck monteras mot stödprofil av trä. Spikläkten och den horisontella regeln under karmbottenstycket placeras så att god lutning av fönsterblecket erhålls.

Med en bärande stomme av massivträ får man stor frihet att välja uppbyggnaden av ytterhörn. Kompletterande reglar och isolering kan utföras platsbyggda eller vara prefabricerade tillsammans med den bärande flerskiktsskivan. Vindskyddet skruvas eller kläms fast mot regelverket.

Material

Bärande del: flerskikts massivträskiva med tjockleken 72-110 mm.
Värmeisolering: utvändig isolering 70-195 mm, invändig isolering 0-70 mm.

Fuktskydd: utvändigt fuktskydd av liggande panel, luftspalt och diffusionsöppen duk. Invändigt fuktskydd av 0,20 mm åldersbeständig plastfolie.

Täthet: vindtät duk, plastfolie med klämda skarvar samt tätningslister mellan massivträskiva/väggelement/styrlist och grund.

Fästdon: expanderande skruv till syll och betongplatta.

Vägg inifrån:

• invändig skiva
• 45-70 mm isolering, reglar c/c 600 mm
• bärande massivträskiva
• 70-195 mm isolering, reglar c/c 600 mm
• vindskyddande skiva eller duk
• luftad panel

Utförande

Väggen kan vara platsbyggd eller prefabricerad. När väggen platsbyggs så levereras en massivträskiva som förses med isolering, tätskikt, fasad, fönster och dörrar på byggplatsen. När väggen är prefabricerad så ingår isolering, tätskikt och eventuellt fasad beroende på typ, samt fönster och dörrar om så är önskvärt. Mot betongplattan monteras en styrlist.

Den prefabricerade väggen ställs ned på betongplattan framför styrlisten.
Massivträskivan skruvas sedan inifrån mot den i betongplattan infästa styrlisten.

I anslutningen mellan vägg och grund råder normalt de högsta tvär- och lyftkrafterna. För att uppfylla krav på bärförmåga och täthet i anslutningen är det viktigt att grunden görs med bra måttoleranser.

Massivträskivan monteras mot styrlist och väggelement skruvas enligt konstruktörens anvisningar. Massivträskivan kompletteras med erforderligt material.

Material

Liggande panel av limträ: tjocklek 25 mm, bredd 225 eller 325 mm. Panelens dimension baseras på arkitektoniska skäl.

Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-3,1 alternativt rostfri skruv, Ø 4,0x70 med gänglängd större än 35 mm.

Spikläkt: stående 34x70 mm.

Vertikala och horisontella väggreglar:
konstruktionsvirke 45 mm.

Bärande skiva: flerskikts massivträskiva, 85 mm.

Vindskydd: vindtät, diffusionsöppen duk.

Värmeisolering: skivor av mineralull.

Ångspärr: åldersbeständig plastfolie.

Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Exempel vägg tj=391 mm

U-värde: cirka 0,16 W/m² °C.
Vertikal bärförmåga, h=2 800: cirka 85-180 kN/m.

Utförande

Väggen kan tillverkas i sin helhet på fabrik eller platsbyggas. Principuppbyggnaden är densamma i båda fallen. Massivträskivorna sätts ihop till stora skivor och kompletteras med åldersbeständig plastfolie och isolering mot den varma sidan. Utvändigt vindskydd distanseras från massivträskivan med reglar eller distanserad läkt.
Panelen eller annan utvändig beklädnad görs enligt gängse standard.
Invändigt kan massivträskivan kompletteras direkt med en invändig gips eller med ytterligare isolering. En mindre isolerad spalt på insidan är att föredra då den kan tjäna som installationsutrymme.

Material

Utvändig beklädnad, alternativ 1: Plywood av barr- eller lövträ avsedd för användning utomhus, till exempel 12 mm spårad furuplywood, ytkvalitet BB/X.
Utvändig beklädnad, alternativ 2: Plywood med filmbehandlad yta avsedd för utomhusbruk.
Spikläkt: virke 34x45 (VB0810) och 34x70 (VB0811), sort G4-2 eller bättre.
Vertikala, bärande väggreglar: konstruktionsvirke C14, 45x195 (VB1806)
Horisontella väggreglar: dimensionshyvlat virke 45x45 sort G4-2 eller bättre (VB1822).
Vindskydd: skivmaterial, diffusionsöppen, utvändigt godkänd och fukttålig skivaalternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: Isolerskivor av mineralull eller cellulosafiber. Primär isolering 195 mm, fasadskiva av mineralull 30 mm, installationsskikt med 45 mm isolering, total isolertjocklek 270 mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Utförande

Plywoodskivor monteras mot vertikala eller horisontella spikläkt. På marknaden finns även andra system med läkt och profiler av stål och aluminium.

Vertikal läkt monteras med spik eller skruv av varmförzinkat stål. Spikläkten för ytterpanel fästs vid användning av distanshylsor via dessa genom fasadskivan mot de vertikala reglarna. Alternativt används horisontella reglar i det yttre isolerskiktet och då fästes spikläkten i dessa. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100–150 mm.
Ångspärr/ångbroms monteras så att nederkanten kläms mot grundplattan.
Horisontell läkt som förhindrar ventilation i luftspalten får inte förekomma. Luftspalten ska utformas så att risken för dold brandspridning bakom fasaden minskas. Detta gäller i synnerhet fasader i högre byggnader med fler än tre våningar där luftspalt måste avgränsas vid brandcellsgräns med så kallad brandstopp.

Horisontell läkt fästs mot vertikala luftningsläkt eller distansplattor av till exempel 12 mm plywood, så att en kontinuerlig luftning av skivornas baksida kan ske. Horisontell läkt, som monteras mot luftningsläkt eller distanser, bör ha en tjocklek av minst 34 mm för att läkten ska kunna spänna fritt.

Avståndet mellan läkt bestäms bland annat av skivtjocklek och skivtyp. Ett lämpligt läktavstånd för 12 plywood är 600 mm. För exakta uppgifter, se rekommendationer från plywoodtillverkare. Avståndet mellan läktens ändar och skivkant bör i vertikal riktning vara ≥ 10 mm.

Plywoodskivor monteras med skruv av rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4 för att förhindra missfärgning av skivorna närmast skruven. Hål för synlig skruv, till exempel med runt eller ovalt huvud, bör förborras 1 mm större än skruvens innerdiameter. Alternativt kan självborrande skruv med försänkt huvud användas. Skruvhuvuden och området närmast skruv ska behandlas med en penetrerande grundolja för att förhindra vattenupptagning i skivan. För obehandlade skivor fås en tillräcklig försegling om ytan, inklusive skruv, målas med en täckande färg. I filmbehandlade skivor förseglas skruvhålen med fogmassa. Alternativt kan skruv med tätningsbricka användas. Skruvars längd ska vara minst 2,5 x skivtjockleken. Skruvavstånd längs kant ska vara ≤ 300 mm och i skivans mitt ≤ 600 mm. Minsta avstånd mellan skruv och skivkant ska vara lika med skivans tjocklek dock minst 10 mm.

Skarvar mellan skivor ska utföras med ett mellanrum så att skivorna ska kunna röra sig. Avståndet mellan skivorna ska motsvara skivtjockleken, dock minst 10 mm. Stumfogar får inte förekomma eftersom de dels förhindrar rörelser, dels medför risk för fuktupptagning på grund av kapillär sugning. Skarvar utformas så att vattenupptagning längs kanterna och i bakomliggande konstruktion förhindras. Horisontella skarvar utförs med fasade skivkanter eller med ett längsgående plåtbleck som skyddar underliggande material. Vertikala skarvar utförs öppna eller med täckande läkt som skruvas över fogen. Skivornas kanter förseglas för att undvika fuktupptagning och sprickbildning i ytan närmast kant. Öppna fogar ≥ 10 mm kan alternativt fyllas med lämplig fogmassa.

Bild 1. Öppen vertikal fog.

Bild 2. Vertikal fog med täckläkt.

Bild 3. Öppen horisontal fog vid vertikala läkt.

Bild 4. Sluten horisontal fog.

Bild 5. Öppen fog med droppbleck.

Bild 6. Avrundade kanter ger ett jämntjockt färgskikt.

Bild 7. Skarpa kanter ger otillräcklig tjocklek hos färgskiktet.

Bild 8. Utformning av kanter vid horisontal skivfog. Skivfog med fasade parallella kanter.

Bild 9. Utformning av kanter vid horisontell skivfog. Skivfog med plåtprofil. Skivornas utsida, kanter och insida närmast kanter ytbebehandlas.

Bild 10. Exempel på öppen respektive sluten fog i hörn.

Bild 11. Exempel på öppen respektive sluten fog i hörn.

Bild 12. Anslutning av fönster i yttervägg med luftad fasad.

Material

Utvändig beklädnad: Flerskiktsskiva av trä.
Spikläkt: virke 34x45 (VB0810) respektive 34x95 (VB0812), sort G4-2 eller bättre.
Horisontella väggreglar: konstruktionsvirke C14, 45 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva, alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: Isolerskivor av mineralull eller cellulosafiber, total isolertjocklek minst 270 mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Utförande

Flerskiktsskivorna monteras mot vertikala eller horisontella träläkt. På marknaden finns även andra system med läkt och profiler av stål och aluminium.

Vertikala spikläkt monteras med spik eller skruv av varmförzinkat stål i stående väggregel. Alternativt kan korrosionsskyddsbehandlad skruv avsedd för utomhusbruk användas (lägst korrosivitetsklass C4). Spikläkt fästs vid användning av distanshylsor via dessa genom det yttre isolerskiktet, fasadskivan, mot de vertikala väggreglarna. Alternativt används horisontella reglar i det yttre isolerskiktet och då fästes spikläkten i dessa. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100–150. Ångspärr/ångbroms monteras så att nederkanten kläms mot plattan.
Horisontell läkt som förhindrar ventilation i luftspalten får inte förekomma. Luftspalten ska utformas så att risken för dold brandspridning bakom fasaden minskas. Detta gäller i synnerhet fasader i högre byggnader med fler än tre våningar där luftspalten behöver avgränsas vid brandcellsgräns med så kallad brandstopp.

Horisontell spikläkt ska fästas mot vertikal luftningsläkt eller distansplattor, till exempel 12 mm plywood, så att en kontinuerlig luftning av skivornas baksida sker. Horisontell läkt som monteras mot luftningsläkt eller distanser bör ha en tjocklek av minst 34 mm för att läkten ska kunna spänna fritt.

Läktavstånd bestäms bland annat av skivtjocklek och skivtyp. Dimensionering av läkt och infästningar görs för varje enskilt fall. Ett lämpligt läktavstånd för 20 mm flerskiktsskiva är ≤ 600 mm. För exakta uppgifter se rekommendationer från tillverkaren. Avståndet mellan läktens ändar och skivkant bör i vertikal riktning vara ≥ 10 mm.

Flerskiktsskivor monteras med skruv av rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4 för att förhindra missfärgning av skivorna närmast skruven. Självborrande skruv med försänkt huvud bör användas. Alternativt kan skruvar med runt eller ovalt huvud användas. Hål för dessa bör förborras 1 mm större än skruvens innerdiameter. Skruvhuvuden och området närmast skruv ska behandlas med en penetrerande grundolja för att förhindra vattenupptagning i skivan. Alternativt kan skruv med tätningsbricka användas. Skivor och skruv ytbehandlas med ett färgsystem avsett för trä utomhus, till exempel grundolja och täckande grund- och toppfärg. Skruvars diameter ska vara ≥ 4,2 mm. Skruvars förankringslängd i läkten ska vara minst 6 x skruvdiametern. Skruvavstånd längs kant och i skivans mitt ska vara ≤ 400 mm. Avstånd mellan skruv och skivkant ska vara ≥ 20 mm eller enligt rekommendationer från tillverkaren. Avstånd mellan skruv och kant i läkt ska vara ≥ 17 mm.

Skarvar mellan skivor ska utföras med ett mellanrum så att skivorna ska kunna röra sig. Avståndet mellan skivorna ska motsvara skivtjockleken, dock minst 10 mm. Stumskarvar får inte förekomma eftersom de dels förhindrar rörelser, dels medför risk för fuktupptagning på grund av kapillär sugning. Skarvar utformas så att vattenupptagning längs kanterna och i bakomliggande konstruktion förhindras. Horisontella skarvar ska utföras med fasade skivkanter eller med ett längsgående plåtbleck som skyddar underliggande material. Vertikala skarvar utförs öppna eller med täckande läkt som skruvas över fogen. Skivornas kanter ska alltid förseglas, för att undvika fuktupptagning och sprickbildning i ytan närmast kant.
Förseglingen kan till exempel bestå av en penetrerande grundolja och en täckande färg avsedd för trä utomhus.

Bild 1. Öppen vertikal fog.

Bild 2. Vertikal fog med täckläkt.

Bild 3. Öppen horisontal fog vid vertikala läkt.

Bild 4. Sluten horisontal fog.

Bild 5. Öppen fog med droppbleck.

Bild 6. Avrundade kanter ger ett jämntjockt färgskikt.

Bild 7. Skarpa kanter ger otillräcklig tjocklek hos färgskiktet.

Bild 8. Utformning av kanter vid horisontell skivfog. Skivfog med fasade parallella kanter.

Bild 9. Utformning av kanter vid horisontal skivfog. Skivfog med plåtprofil. Skivornas utsida, kanter och insida närmast kanter ytbebehandlas.

Bild 10. Exempel på öppen respektive sluten fog i hörn.

Bild 11. Exempel på öppen respektive sluten fog i hörn.

Material

Utvändig beklädnad: Cementbunden spånskiva eller fibercementskiva, 10 mm tjock.
Spikläkt: virke 34x45 (VB0810) och 34x95 (VB0812) sort G4-2 eller bättre.
Vertikala väggreglar: konstruktionsvirke C14, 45x195 (VB1806), centrumavstånd ≤ 600 mm.
Horisontella väggreglar: dimensionshyvlat virke 45x45 (VB1822), centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: diffusionsöppet material, utvändigt godkänd och fukttålig skiva alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: Isolerskivor av mineralull eller cellulosafiber, total isolertjocklek minst 270 mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Utförande

Cementbundna spånskivor eller fibercementskivor monteras mot vertikal spikläkt.

Vertikal spikläkt monteras med spik eller skruv av varmförzinkat  stål i stående väggregel. Spikläkt fästs vid användning av distanshylsor via dessa genom det yttre isolerskiktet mot de vertikala väggreglarna. Alternativt används horisontella reglar i det yttre isolerskiktet och då fästes spikläkten i dessa. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100–150 mm. Ångspärr/ångbroms monteras så att nederkanten kläms mot plattan. Horisontell läkt som förhindrar ventilationen av luftspalten får inte förekomma. Luftspalten ska utformas så att risken för dold brandspridning bakom fasaden minskas. Detta gäller i synnerhet fasader i högre byggnader med fler än tre våningar där luftspalten behöver avgränsas vid brandcellsgräns med så kallad brandstopp.

Observera, vid skivfog ska läktens bredd vara ≥ 95 mm för att kunna uppfylla kravet på minsta skruvavstånd till skivkant.

Avståndet mellan läkt bestäms bland annat av skivtjocklek och skivtyp. Dimensionering av läkt och infästningar görs för varje enskilt fall. Ett lämpligt läktavstånd för 10 mm cementbunden spånskiva eller fibercementskiva är 600 mm. För exakta uppgifter se rekommendationer från skivtillverkaren. Avståndet mellan läktens ändar och skivkant bör i vertikal riktning vara ≥ 10 mm.

Cementbundna spånskivor eller fibercementskivor monteras med skruv av rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4 för att förhindra missfärgning av skivorna närmast skruven. Skruvarna ska ha en diameter ≥ 4,2 mm. Hål för skruvar ska förborras 3 mm större än skruvens innerdiameter för att möjliggöra temperatur- och fuktrörelser i skivan. Alternativt kan självborrande skruv användas, se rekommendationer från tillverkaren. Försänkt skruv ska undvikas eftersom de förhindrar skivans rörelser. Alternativt kan skruv med tätningsbricka användas. Skruvarnas förankringslängd i träläkten ska vara minst 6 x skruvdiametern. Skruvavståndet längs kant och i skivans mitt ska vara ≤ 500 mm. Skruvavståndet till vertikala kanter ska vara ≥ 20 mm och till horisontella kanter ≥ 70 mm. Minsta avstånd mellan skruv och kant i läkt ska vara 17 mm.

Fogar mellan skivor ska utföras med ett mellanrum så att skivorna ska kunna röra sig. Ett mellanrum av minst 10 mm ska finnas för varje 1 200 mm-skiva. Stumfog får inte förekomma eftersom de dels förhindrar rörelser, dels medför risk för fuktupptagning på grund av kapillärsugning. Fogar kan utföras öppna eller med elastisk fogmassa enligt rekommendationer från skivtillverkare. Fogar utformas så att vattenupptagning längs kanterna och i bakomliggande konstruktion förhindras. Horisontella fogar ska utföras med fasade skivkanter eller med ett längsgående droppbleck som skyddar underliggande material. Vertikala fogar utförs öppna eller med täckande läkt som skruvas över fogen. Bearbetade kanter i genomfärgade skivor bör kantförseglas för att undvika kalkutfällningar.
Kantförsegling görs med alkaliresistent färg för cementbaserade produkter enligt skivtillverkarens rekommendationer.

Bild 1. Öppen vertikal fog.

Bild 2. Vertikal fog med täckläkt.

Bild 3. Öppen horisontell fog vid vertikala läkt.

Bild 4. Sluten horisontell fog.

Bild 5. Öppen fog med droppbleck.

Bild 6. Avrundade kanter ger ett jämntjockt färgskikt.

Bild 7. Skarpa kanter ger otillräcklig tjocklek hos färgskiktet.

Bild 8. Utformning av kanter vid horisontell skivfog. Skivfog med fasade parallella kanter.

Bild 9. Utformning av kanter vid horisontell skivfog. Skivfog med plåtprofil. Skivornas utsida, kanter och insida närmast kanter ytbebehandlas.

Bild 10. Exempel på öppen respektive sluten fog i hörn.

Bild 11. Exempel på sluten fog i hörn.

Material

Spikläkt och luftningsläkt: 25x38 (VB1107) sort G4-2 eller bättre.
Vertikala reglar: konstruktionsvirke C14, 45x195 (VB1806), centrumavstånd ≤ 600 mm.
Horisontella väggregel: dimensionshyvlat virke 45x45 (VB1822), centrumavstånd ≤ 600 mm.
Vindskydd: diffusionsöppet material, utvändigt godkänd och fukttålig skiva alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: skivor av mineralull eller cellulosafiber, total isolertjocklek minst 270 mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.

Träspån har på senare tid återkommit som ett alternativ vid utformning av träfasader. Med träspån får man en träfasad med annorlunda utseende men med ungefär samma egenskaper som vanlig träpanel. Träspån på fasader användes fram till början på 1900-talet bland annat på offentliga byggnader och större villor som byggdes med mörkbruna, tjärade spån i nationalromantisk stil. Kiruna kyrka stod klar år 1912 och den har fasadbeklädnad och taktäckning av kyrkspån målade i falurött.

Spån till fasader tillverkas på liknande sätt som till spåntak, vanligen en typ av kyrkspån (stavspån) som sågas i kilform (se avsnitt om spåntak). Fasader är inte lika utsatta för yttre påverkan som tak, vilket medför att spånen kan vara lite mindre och tunnare. Materialkvaliteten är viktig för lång hållbarhet, virket ska ha stor andel kärnved och vara sprickfritt. Skador på spånfasader kan bero på spånmaterialet, underlaget, monteringen, eller yttre miljöfaktorer. Beroende på hur träytan sköts så är livslängden ca 40 - 50 år eller mer. Spånfasad som börjar nära marken har kortare livslängd eftersom den utsätts lättare för röta, och de nedersta lagren bör utformas så att de lätt kan bytas ut.

Träspån kan lämnas obehandlade, oljas, tjäras eller målas. Södersidor är mer utsatta än norrsidor, och underhåll bör ske när det behövs förnyat skydd. För tjära anges vanligen 5 år för södersidor och 10 år för norrsidor.

Utförande

Horisontell läkt ska fästas mot vertikala luftningsläkt 25x23 (VB1104) eller distansremsor, till exempel av 12 mm plywood, så att en kontinuerlig luftning kan ske. Läkten monteras med spik av varmförzinkat stål. Alternativt kan korrosionsskyddsbehandlad skruv avsedd för utomhusbruk användas. Luftspalten ska utformas så att risken för dold brandspridning bakom fasaden minskas. Detta gäller i synnerhet fasader i högre byggnader med fler än tre våningar där luftspalten behöver avgränsas vid brandcellsgräns med så kallad brandstopp.
Väggbeklädnad med träspån utförs i tillämpliga delar som taktäckning (se avsnitt om spåntak). Tvålagstäckning är vanlig på väggar så att materialåtgången vid användning av träspån på fasad är mindre än på tak. Överlappet ska vara minst två lager och då täcker det överliggande spånet cirka 50 % av spånet under. Vid sockeln bör det vara dubbla spån i första raden. Spånen monteras med tjockare änden nedåt. De läggs på varandra i rader och förskjutna så att spånen i den övre raden täcker mellanruen mellan spånen i den nedre raden. Spånen läggs med 3 - 6 mm mellanrum som svällmån. Spik till träspån bör vara av rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4 för att förhindra missfärgning. Varmförzinkad spik kan eventuellt användas, men inte till ekspån, som kräver rostfritt stål.

Tekniska data

Egentyngd: cirka 0,20 kN/m².
Brandmotstånd: avskiljande eller bärande vägg med stomme av limträ samt träreglar med mellanliggande isolering av stenull, λ-klass 37, med densitet >28 kg/m³ och invändig och utvändig beklädnad med 15 mm gipsskiva, uppfyller kraven för brandteknisk klass EI 60. Bärande regelvägg, som på den ena sidan har dubbla 13 mm gipsskivor, varav den yttre uppfyller kraven EI 60 och den inre består av enkel 13 mm gipsskiva, uppfyller klass EI 60 vid brandpåverkan från den sida som har dubbla gipsskivor.

För bärförmåga vid brand (R) måste dimensioner av träregel, last i brandfallet och hållfasthetsklass vara kända.

Råd och anvisningar

Vägg med limträpelare och horisontella reglar med mellanliggande värmeisolering. Vindskydd av diffusionsöppet skivmaterial eller duk. Till skivor används vinsskyddsprofil av stål i de vertikala skivfogarna. Om vindskyddsduk används ska denstiftas fast i de horisontella reglarna och överlappsskarvas över regel. Invändig beklädnad av skivmaterial.

Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha lägst motsvarande korrosionsskydd. Regelverket med ut- och invändiga gipsskivor är en del av byggnadens vindstabilisering, men vanligtvis stagas limträstommen separat. I samband med montering bör remsor av till exempel åldersbeständig plastfilm monteras på utsidan av limträpelarna. På limträpelarna monteras vinkelbeslag centrumavstånd ≤ 600 mm. Därefter monteras bandstål med centrumavstånd 1 200 mm i hammarband eller takstol och syll. Reglar monteras på vinkelbeslag och i bandstålet. Utvändiga vindskyddsskivor skruvas i reglar och i vindskyddsprofil av stålplåt. Om vindskyddsduk används istället för vindskyddsskivor, monteras duken mot de horisontella reglarna med överlapp vid skarvar och i övrigt enligt duktillverkarens anvisningar. Väggen isoleras inifrån och täcks med ångspärr/ångbroms, där våden bakom pelarens insida kläms mot väggvåden, mellan beklädnadsskiva och fogband samt mot hörnprofil i plåt enligt beskrivning.

Väggens insida täcks av beklädnadsskiva som skruvas i bandstål och reglar och vinkelprofiler av stålplåt.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för industriyttervägg med pelarstomme av limträ med horisontella reglar.

Material

Pelarstomme av limträ enligt konstruktörens handlingar.
Väggreglar: horisontellt bärverk av konstruktionsvirke 45x145 (VB1804) alternativt lättreglar.
Spikläkt: dimensionshyvlat virke 34x70 (VB0811) med lutande översida, sort G4–2 eller bättre.
Värmeisolering: skivor av mineralull. Dimensionering enligt konstruktör.
Vindskydd: diffusionsöppet skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva alternativt vindskyddsduk.
Invändig beklädnad:12–13 mm träbaserad skiva eller 13 mm gipsskiva.
Utvändig beklädnad: till exempel stående träpanel.
Fästbeslag: 2 st vinkelbeslag 60x60x2,0 mm.
Plåtband: bandstål 50x1,0 mm eller vindskyddsprofil av stål.
Vinkelprofil av varmförzikad stålplåt. Plåttjocklek 2 mm.

Utförande

Plåtband av bandstål, som fixerar reglarna, och utgör underlag för in- och utvändig skivbeklädnad, fästs i takstol eller hammarband och i syll. Syll skruvas med expanderande skruv i grundkonstruktionen. På limträpelarnas utsida monteras ångspärr/ångbroms av åldersbeständig plastfilm som sedan kläms mot väggens ångspärr/ångbroms.

Material

Väggreglar: horisontellt bärverk av konstruktionsvirke 45x220 (VB1807) alternativt lättreglar.
Spikläkt: dimensionshyvlat virke 34x70 (VB0811) G4–2 med lutande översida.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Vindskydd: utvändig gipsskiva alternativt vindskyddsduk.
Invändig beklädnad: 12–13 mm träbaserad skiva eller 13 mm gipsskiva.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Fästbeslag: 2 st vinkelbeslag 60x60x2,0 mm.
Plåtband: bandstål 50x1,0 mm eller vindskyddsprofil av stålplåt.
Vinkelprofil av varmförzinkad stålplåt.

Utförande

Plåtband, som fixerar reglarna och utgör underlag för in- och utvändig skivbeklädnad, fästs i takstol eller hammarband och i syll. Syll skruvas med expanderande skruv i grundkonstruktionen. På limträpelarnas utsida monteras ångspärr/ångbroms av åldersbeständig plastfilm, som sedan kläms mot väggens ångspärr/ångbroms.

Tekniska data

Förtillverkade väggelement, utfackningsvägg.

Egentyngd: cirka 0,30 kN/m².

Råd och anvisningar

Det förtillverkade väggelementet monteras så långt ut i fasadliv som möjligt för att möjliggöra isolering av bjälklagskant och bärande innervägg och därigenom nedbringa köldbryggeeffekter. Detta ställer dock höga krav på infästningar och luft- och brandtätning mellan element och vägg samt på arbetsutförandet.

Väggelementet sätts på plats med mellanlägg av icke fuktkänsligt material, till exempel plastfilm, med beslag och expanderande skruv i stommen. Drevningen runt elementet bör vara av åldersbeständigt material. Ångspärr/ångbromsen i väggen kläms slutligen med cellgummilist i spalten mellan elementets yttersidor och stommen. Gäller runt om elementet.
Murverk av fasadtegel kramlas enligt anvisningar från konstruktör.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för icke bärande yttervägg med förtillverkade väggelement med stomme av konstruktionsvirke.

Material

Syll: konstruktionsvirke 45 mm.
Väggreglar: lättregel 45 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Syllisolering: inplastad mineralullsremsa eller list av EPDM-gummi, samma bredd som syllen.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Invändig beklädnad: beklädnadsskiva eller spontad träpanel.
Fästbeslag: vinkelbeslag 60x60x2 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Vindskydd: skivmaterial. Utvändigt godkänd och fukttålig skiva.
Utvändig beklädnad: murverk.

Utförande

Fästbeslag monteras med skruv eller ankarspik i väggelementet. Väggelementen ställs på syllisolering samt fästs i stommen med expanderande skruv enligt konstruktörens anvisningar. Ångspärren kläms med gummilist mellan stomme och elementets yttersidor.

Material

Väggreglar, syll/hammarband: konstruktionsvirke 45x195 (VB1806).
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig väggbeklädnad: OSB-skiva + gipsskiva.
Värmeisolering: skivor av mineralull, total isolertjocklek 270 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva, alternativt vindskyddsduk.
Kantisolering: mineralull som täcks med vindskyddsskiva. Vindskyddsskivans översida tätas.
Fästbeslag vid syll och hammarband: vinkelbeslag 60x60x2,0 mm.

Utförande

Fästbeslagen monteras i bjälklaget. Väggelementet monteras på bjälklaget så att bjälklagskanten kan isoleras, för att motverka köldbrygga. Kantisoleringen ska uppfylla vindskyddskrav.

Material

Väggreglar och hammarband: konstruktionsvirke 45 mm. Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Fästbeslag: vinkelbeslag 60x60x2,0 mm.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Kantisolering: mineralull som täcks av vindskyddsskiva.

Utförande

Väggelementet monteras mot vindsbjälklagets undersida och mellanbjälklagets översida. Bjälklagskanterna isoleras väl för att motverka köldbrygga. Spalt mellan bjälklag och element drevas med mineralullsremsa och täcks med vindskyddsskiva mot luftspalten.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45x195 (VB1806) centrumavstånd ≤ 600 mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: OSB-skiva + gipsskiva.

Tätningslist: cellgummilist.
Drevning: remsa av inplastad mineralull.
Vindskydd: diffusionsöppet material, utvändigt godkänd och fukttålig vindskyddsskiva, alternativt vindskyddsduk.

Utförande

Fogar mellan element och stomme drevas med till exempel mineralull och täcks med tätningslist och fogmassa. Öppningen mellan väggelement i sidled isoleras med mineralull och täcks med extra vindskydd.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45x195 (VB1806) centrumavstånd ≤ 600 mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: OSB-skiva + gipsskiva.

Tätningslist: EPDM-gummi eller motsvarande.
Fogmassa: brandtätningsfogmassa.
Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva, alternativt vindskyddsduk.

Utförande

Gavelelement och väggelement sammankopplas med beslag med centrumavstånd ≤ 600 mm. Plastad mineralullsremsa 120x20 mm anbringas mellan elementen samt mellan gavelelement. Ytterväggselementets ångspärr/ångbroms är inbyggd i elementet bakom det invändiga installationsskiktet. Springa mellan väggelement och pelare tätas med fogmassa.

Råd och anvisningar

Trävirke ska vid inbyggnad ha en ytfuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha lägst motsvarande korrosionsskydd.

Innan fönster monteras ska ångspärr/ångbroms skäras till så att en cirka 200 mm bred remsa lämnas i fönsterhålet. Ångspärr/ångbromsen kläms mellan fönsterkarm och sidostycken eller motsvarande med hjälp av bottningslist av EPDM-gummi. I hörn, där ångspärr/ångbromsen skurits i 45° vinkel, skarvas plastfilmen och kläms med påsalning alternativt av fönsterbänk.
Ett kontinuerligt fästbleck som är perforerat i framkant monteras i princip enligt efterföljande typdetaljer. Innan fönstret monteras utförs sekundär tätning av fönsterhålets botten med tätskiktsduk som dras upp vid hålets sidor och som läggs ut på fästblecket, som i ett senare skede falsas ihop med fönsterblecket.  Fönstret passas in i fönsterhålet med hjälp av kilar. Därefter skruvas fönstrets karmsidostycken i regelverket. Kilar får inte förekomma mellan karmöverstycke och regelverk eftersom vertikala laster inte får överföras till fönstret. Drevning sker utifrån mot bottningslisten. Fästbleck och fönsterbleck ska i ett senare skede falsas ihop.

Det är viktigt att montera droppbleck vid fönstrets överkant så att fönsterkarm och båge skyddas mot regn. Det innebär att blecket bör monteras mot väggregelkonstruktionen innan fasadskiva och vindskydd monteras. Droppblecket monteras mot stödläkt som täcker spalten mellan fönsterkarm och byggnadsstomme.

Fönsterbleck monteras så att dels luftning av ytterväggspanelen medges, dels så att tillräcklig lutning av blecket möjliggörs. Fönsterbleck ska ha lutning minst 14 grader (1:4) och språng minst 40 mm. I vissa fall kan en särskild stödprofil vara befogad för att inte ett långt utskjutande fönsterbleck ska riskera att skadas.

De inre smygbrädorna spikas mot regelverket så att en klämning mot karmsidostycket erhålls. Fönsterfoder eller bottenbräda spikas så att smygbrädans kant döljs. För att ge en bättre ljusspridning till rummet är det önskvärt att smygbrädorna vinklas eller lutas. Om fönstret placeras indraget i fasaden kan det vara en utseendemässig fördel om även de yttre smygbrädorna vinklas.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för yttervägg med fönster och väggreglar av konstruktionsvirke eller lättreglar.

Material

Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45x145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45x45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: 0,20 mm åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: virke 34x70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi.
Distansläkt: brädstycken, centrumavstånd ≤ 600 mm, med samma tjocklek som ytterpanelens bottenbräda.

Utförande

Ångspärren kläms mot bottningslist och skarvas med lös filmremsa i smygen. Droppbleck monteras mot stödprofil av trä. Spikläkten och den horisontella regeln under karmbottenstycket placeras så att god lutning av fönsterblecket erhålls.

Material

Väggreglar: vertikala regelverk av konstruktionsvirke 45x145-220 mm,
centrumavstånd ≤ 600 mm.
Enkelt horisontellt reglar av konstruktionsvirke 45x45 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående fasspontad träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34x70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att minska risken för kondens i fönstrets nedre del lutas karmunderstyckets smygbräda och en lös fönsterbänk monteras på konsoler. Även sidostycken av smyg- bräder kan med fördel vinklas för att ge större ljusutbyte till rummet.

Material

Väggreglar: lättreglar 45x220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Spikläkt: konstruktionsvirke 34x70 mm, lutande översida.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Fönsterkarmen placeras i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. Smygfönsterbräda och smygbräder pressas mot fönsterkarm.

Material

Väggreglar: stående reglar, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: stående träpanel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Smygbräda: 22 mm hyvlat virke med fals.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.

Utförande

Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att förbättra ljusspridningen till rummet vinklas den invändiga smygbrädan. Smygbrädan pressas mot karmsidostycket.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45x195-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull.
Utvändig beklädnad: murverk av tegel.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Drevning: remsor av inplastad mineralull.
Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Droppbleck, fönsterbleck: stålplåt eller kopparplåt.
Luftspalt: 30 mm.

Utförande

Fönsterkarmen förläggs i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Övergången mellan murverk och den isolerade delen av väggen kläs in med plåtbeslag.

Tekniska data

Brandmotstånd: brandklass EI 30 för bärande vägg uppfylls i en vägg som består av 45x95 konstruktionsvirke med 12 mm beklädnadsskivor och stenull mellan reglarna.

Ljudisolering: för väggar i kontor och butikslokaler gäller kravet på ljudisolering mellan arbetsrum och rum utanför kontoret eller butiken, dock inte mellan trapphus eller korridor och arbetsrum: R'w ≥ 44 dB. För lägenhetsskiljande väggar i bostäder och i hotellrum, dock inte i sammanbyggda småhus, gäller: R'w ≥ 52 dB.

Råd och anvisningar

Den bärande väggen monteras tvärs golvbjälkarna, alternativt på en längsgående golvbjälke. Trävirke ska vid inbyggnad ha en ytfuktkvot på högst 18 %. Golvbeläggning eller undergolv ska ansluta mot golvbjälkarna så att golvbeläggningen kan bytas utan att väggen behöver flyttas eller avlastas. För att markera att väggen är bärande och för att förstärka väggreglarna i veka riktningen innan beklädnadsskivorna monterats eller om de avlägsnas, är det lämpligt att montera bandstål, centrumavstånd ≤ 600 mm, på reglarnas båda sidor. Under golvbjälken monteras en stödregel – kortling – mellan golvbjälkarna i varje fack. Kortlingen vilar på spikreglar som monteras på golvbjälkarna. För att åstadkomma ljuddämpning mellan rummen är det lämpligt att fylla utrymmet mellan reglarna med mineralull till cirka en tredjedel av bjälklagshöjden.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för bärande innervägg med väggreglar av konstruktionsvirke.

För övriga material som ingår i en bärande innervägg hänvisas till respektive materialtillverkare.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45x95 (VB1802), centrumavstånd ≤ 600 mm.
Golvregel (övre syll): konstruktionsvirke 45x95 (VB1802).
Syll: konstruktionsvirke, tjocklek 45x145 (VB1804).
Kortlingar: konstruktionsvirke tjocklek 45 mm (lika bjälkar).
Fuktspärr: byggpapp YEP 2500.

Utförande

Syll monteras med expanderande fästdon och med mellanlägg av syllisolering mot underlaget. Kortlingar med samma dimension som golvbjälkarna monteras i varje bjälkfack längs innerväggens centrumlinje. För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna, centrumavstånd ≤ 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom skivbeklädnaden.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45x95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Takregel: konstruktionsvirke 45x95 mm.
Väggbeklädnad: gipsskivor, spontad träpanel eller beklädnadsskivor.
Hörnprofil: vinkelprofil av plåt.

Utförande

För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna,
centrumavstånd ≤ 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom väggbeklädnaden. Om väggbeklädnad i form av skivmaterial används är det lämpligt att först montera hörnprofiler som utgör skruvfäste för skivorna.

Material

Bärande skiva: flerskikts massivträskiva 72-110 mm.

Isolering: skivor av mineralull.

Invändig beklädnad: gips 13, 15 eller GN13 + GP15.

Ljudisolering för enkla och dubbla massivträväggar

I tabellen nedan redovisas värden på luftljudsisolering för enkla respektive dubbla limmade väggar. Värden inom parentes avser anpassningstermen C_50-3150.

Luftljudsisolering limmade väggar.

Exempel vägg tj=370 mm

Vertikal bärförmåga, h=2 800: cirka 150-250 kN/m.

Utförande

Massivträskivorna ställs på bjälklaget. Mellan bjälklaget och de korslimmade skivorna kan en vibrationsdämpande list monteras för att minska flanktransmissionen. Väggens ljudisolering är avhängig av väggens massa och svängningsegenskaper. För att ytterligare förbättra ljudisoleringsegenskaperna är det lämpligt att komplettera med ännu en gipsskiva eller liknande. Genom att väggen på så sätt får större massa får man bättre ljudisoleringsegenskaper. Anslutning mot ovanliggande bjälklag görs i princip lika som anslutning mot yttervägg

Tekniska data

Egentyngd: cirka 0,20 kN/m².
Brandmotstånd: vägg med stomme av dimensionshyvlat konstruktionsvirke ≥ 45x70 (VB1801) med centrumavstånd ≤ 600 mm, på båda sidor försedd med beklädnadsskivor av gips samt 70 mm isolering av stenull mellan reglarna, uppfyller brandteknisk klass EI 30 i avskiljande avseende.

Råd och anvisningar

Trävirke ska vid inbyggnad ha en ytfuktkvot av högst 18 %. Undergolvet, som monteras tvärs golvbjälkarna, skruvas mot kortling (spikregel) som placeras mellan golvbjälkarna.
Alternativt monteras golvregel ovanpå undergolvet. I tak monteras takregel tvärs takbjälkarna, alternativt tvärs glespanelen. Väggens beklädnadsskivor monteras med hörnprofil.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för icke bärande innervägg med väggreglar av konstruktionsvirke.

Material

Väggreglar: dimensionshyvlat konstruktionsvirke 45x70 (VB1801), centrumavstånd ≤ 600 mm.
Golvregel (syll): dimensionshyvlat konstruktionsvirke 45x70 (VB1801).
Väggbeklädnad: spontad träpanel eller beklädnadsskivor. Stödregel: dimensionshyvlat virke 34x70 (VB0811) sort G4–2.
Kortling (liggande): konstruktionsvirke 45x170 (VB1805).

Utförande

Stödreglar monteras på ömse sidor om golvbjälkarna. Ovanpå stödreglarna monteras kortlingar som underlag för golvregel och undergolvets kanter.

En alternativ lösning, särskilt om en icke bärande vägg går vinkelrätt mot underliggande bjälkar, är att montera väggkonstruktionen ovanpå undergolvet. Detta kan vara fördelaktigt om väggen någon gång i framtiden ska tas bort.

Material

Väggreglar: virke 45x70 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Takregel, golvregel: virke 45x70 mm.
Väggbeklädnad: beklädnadsskivor eller spontad träpanel.
Hörnprofil: vinkelprofil av plåt.
Kortling: konstruktionsvirke 45x170 mm.
Stödregel: konstruktionsvirke 22 mm.

Utförande

Golv- och takreglar spikas vinkelrätt mot bjälklaget. Därefter monteras golvskivor respektive glespanel. För att dels underlätta utbyte av tak- respektive väggbeklädnad, dels ge frihet i monteringsordningen är det lämpligt att montera hörnprofil i vinkeln mellan bjälklag och vägg.

Material

Väggreglar: virke 45x70 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Takregel, golvregel: virke 45x70 mm.
Väggbeklädnad: spontad träpanel eller beklädnadsskivor.
Ljudisolering: 70 mm isolerskiva av till exempel mineralull.
Stomljudsisoleringslist: till exempel EPDM massivgummi.

Utförande

För att kunna genomföra flexibla planlösningar är det många gånger värdefullt om innervägg monteras mot färdigt golv eller tak. Vid väggmontering parallellt med bjälklaget förutsätter detta att glespanelen utökats med extra bräder för att ge spikunderlag för takregeln. För att förbättra ljudisoleringen mellan rummen är det också önskvärt att ljudtätande åtgärder vidtas, till exempel montering av EPDM-gummilist mellan väggbeklädnad och undergolv, stomljudsisoleringslist mellan golv och golvregel samt mineralullsisolering mellan väggens reglar.

Material

Ytterväggsreglar: lättreglar 45 mm.
Innerväggsreglar: virke 45x70 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Inre väggbeklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel, alternativt kombinationer av dessa.
Ångspärr: 0,2 mm åldringsbeständig plastfolie.
Hörnprofil: vinkelprofil av plåt.

Utförande

Innerväggens kantregel skråspikas i kortling mellan ytterväggens väggreglar. För montering av ytterväggens beklädnadsskivor, monteras vinkellist av plåt mot kantregel och kortlingar i ytterväggen.

Tekniska data

Brandmotstånd: vägg med dubbel regelstomme av dimensionshyvlat konstruktionsvirke ≥ 45x120 (VB1803), med centrumavstånd ≤ 600 mm och med minst 120 mm mineralullsisolering på båda sidor.
Väggen är försedd med dubbla 13 mm gipsskivor med densitet ≥ 600 kg/m³, varav den yttre av typ F (brandgipsskiva), alternativt 12 mm beklädnadsskiva med densitet ≥ 450 kg/m³ och 15 mm brandgipsskiva (typ F). Väggen uppfyller brandteknisk klass EI 60 i avskiljande avseende (ensidig brandpåverkan).
Ljudisolering: lägenhetsskiljande vägg: R'_w + C_50-3150 ≥ 53 dB (Ljudklass C).

Råd och anvisningar

Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot av högst 18 %. Väggreglar ska vara av dimensionshyvlat virke.

Ljudisoleringen kan förbättras genom att en stomljudsisoleringslist monteras mellan golvregel och syll, alternativt undergolv. Väggens ljudisolering är avhängig av väggens massa och ytskiktens svängningsegenskaper. För att ytterligare förbättra ljudisoleringsegenskaperna är det lämpligt att komplettera med ännu en gipsskiva eller liknande. Genom att väggen på så sätt får större massa får man bättre ljudisoleringsegenskaper.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för lägenhetsskiljande vägg med väggreglar av dimensionshyvlat virke.

Material

Väggreglar: dubbla regelverk av dimensionshyvlat konstruktionsvirke 45x120 (VB1803), centrumavstånd ≤ 600 mm.
Stomljudsisolering: list av EPDM massivgummi samt tätningsmassa mellan beklädnadsskiva och golv.
Väggbeklädnad: beklädnadsskivor, totaltjocklek minst 24 mm på ömse sidor.
Värmeisolering: minst 2x120 mm mineralull.
Syllisolering: grundisoleringspapp YEP 2500, alternativt EPDM-list.

Utförande

I detta exempel ligger den lägenhetsskiljande väggen vinkelrätt mot golvbjälkarna. På grundmuren läggs syllisolering som underlag för golvbjälklaget. Mellan kantbjälkarna monteras tätningslist av stenull för att täta mot gasläckage vid brand i kryprum.

Material

Väggreglar: dubbla regelverk av konstruktionsvirke 45x120 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Ångspärr: 0,20 mm åldringsbeständig plastfolie.
Brand/ljudisolering: minst 2x120 mm mineralull.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor minst 24 mm.
Takstolsbeklädnad: beklädnadsskiva, 13 mm gipsskiva eller 15 mm spånskiva.
Brandskyddsisolering mellan takreglar: drevning av stenull.

Utförande

För att motverka brandspridning via vindsutrymmen fordras en avskiljande vägg i vindsutrymmet. Det är viktigt att tillpassa beklädnadsskivorna i nederkant mot den lägenhetsskiljande väggen. Det är en fördel om den ena skivan kan dras ned i spalten i den lägenhetsskiljande väggen.

Material

Innerväggsreglar: dubbla regelverk av konstruktionsvirke 45x120 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm, avstyvade med kortlingar.
Ytterväggsreglar: konstruktionsvirke 45 mm.
Invändig väggbeklädnad: beklädnadsskivor minst 2x12 mm.
Vindskydd: skivbeklädnad av oorganiskt material samt vindskydd över elementskarv.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Brand/ljudisolering: 2x120 mm mineralull.

Utförande

Fästregel, alternativt hörnprofil, monteras mot väggregel för montering av invändiga beklädnadsskivor mot yttervägg och lägenhetsskiljande vägg. Mellan ytterväggens kantreglar monteras tätningslist av stenull. Därefter täcks fogen mellan ytterväggselementen av en remsa förhydningspapp. Spikläkten för ytterväggspanelen kapas över väggfog och skarven täcks med väggpanelens lockbräda eller lockläkt.

Tekniska data

Konstruktionslösning för våtzon 1.

Vattentäta skikt ska vara beständiga, klara rörelser i underlaget samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Ånggenomgångsmotståndet hos det vattentäta skiktet bör enligt BBR vara 1·10⁶ s/m om inte annat påvisas. Vattentäthet: Kraven för vattentät beklädnad uppfylls av den vägg som är redovisad i denna lösning.

Underlaget för tätskikt, fästmassa och ytskikt utförs av formstabila skivor till exempel gipsskivor eller cementbundna fiberskivor med maximal fuktrörelse 1 mm/m vid RF mellan 30 och 90 %.

Råd och anvisningar

Alternativ 1. Ytskikt av kakel släpper igenom vatten i fogarna. För att tätskiktet bakom kakel och fästmassa inte ska skadas vid rörelser i väggkonstruktionen måste hörn, skivfogar, hål för skruv och dylikt förseglas. Detta sker till exempel med fogtejp. Anslutningen mellan väggens och golvets tätskikt måste göras tät. Har golvet belagts med plastmatta, måste kanten på den uppvikta delen spacklas ut. Överlappet mellan golvbeläggning och väggbeklädnad ska vara minst 30 mm och golvmattans uppvik minst 130 mm.

Alternativ 2. Ytskikt av plastmatta monteras enligt kraven från Golvbranschens våtrumskontroll (GVK) och de monteringsanvisningar som gäller för mattan. Innan väggens plastmatta monteras, måste kanten på uppviket på eventuell golvmatta spacklas ut så att man får en jämn övergång mellan vägg- och golvbeläggning. Överlappet ska vara minst 30 mm och golvmattans uppvik mot väggen ska vara minst 100 mm. Fogar i väggmattan bakom duschplats eller badkar får inte förekomma.

Vattentätheten i en vägg med ytskikt av kakel åstadkoms genom bakomliggande tätskikt. Vid beklädnad med plastmatta åstadkoms väggens vattentäthet endast med plastmattan och dess fogförslutningar.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för våtrumsvägg med väggreglar av konstruktionsvirke.

Material

Väggsyll, väggreglar: konstruktionsvirke 45x70 mm.
Våtrumsbeklädnad: dubbla skivor, gipsskiva eller cementbaserad skiva med förskjutna skarvar.
Tätskikt: Våtzon 1: tätskiktsfolie eller plastmatta, Våtzon 2: tätskiktsfolie, plastmatta eller vätskebaserat tätskikt
Fästmassa: anpassad till tätskiktssystemet
Väggbeklädnad: keramiska plattor, kakel.
Tätskikt på golv: homogen trådsvetsbar plastmatta.
Undergolv: 22 mm fuktbeständig golvspånskiva V313-P5.

Utförande

Väggskivorna monteras och tätskikt och förseglingar monteras. Fästmassan anbringas. Beklädnad med kakel sätts med elastiska fogar i hörn och mot foderlister, genomföringar och infästningar. Kakelbeklädnadens överlapp på golvmattans uppvikta kant bör uppgå till minst 30 mm.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45x70 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Väggsyll och hammarband: konstruktionsvirke 45x70 mm.
Underlag för våtrumsbeklädnad: dubbla skivor, gipsskiva eller cementbaserad skiva med förskjutna skarvar.
Tätskikt: Våtzon 1: tätskiktsfolie eller plastmatta, Våtzon 2: tätskiktsfolie, plastmatta eller vätskebaserat tätskikt
Fästmassa: anpassad till tätskiktssystemet
Väggbeklädnad: keramiska plattor, kakel.
Elastisk fog: antimögelbehandlad silikonfogmassa.

Utförande

Väggskivorna monteras och tätskikt och förseglingar monteras. Fästmassan anbringas. Beklädnad med kakel sätts med elastiska fogar i hörn och mot foderlister, genomföringar och infästningar. I hörnet mellan väggens och takets skivbeklädnader tätas med elastisk fogmassa.

Material

Väggreglar: dimensionshyvlat konstruktionsvirke 45 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Takregel: dimensionshyvlat konstruktionsvirke 45 mm.
Underlag för tätskikt och ytskikt: våtrumsskiva som är kompatibel med tätskikt.
Tätskikt och fästmassa: enligt Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, BBV.
Ytskikt: kakelplattor.
Elastisk fog: antimögelbehandlad silikonfogmassa.
Ångspärr/ångbroms: 0,20 mm åldersbeständig plastfilm.

Utförande

Väggskivors skarvar tätas med fogtejp. Därefter sker förbehandling med plastdispersion. Fästmassan anbringas med torkning mellan strykningarna. Ytskikt av kakel sätts med elastiska fogar i hörn och mot foderlister, genomföringar och infästningar. I hörnet mellan väggens och takets skivbeklädnader anbringas en elastisk fog. I övrigt hänvisas till Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, BBV och branschregler Säker Vatteninstallation 2016:1.

Material

Väggreglar: konstruktionsvirke 45 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Underlag för beklädnad: dubbla skivor, gipsskiva eller cementbaserad skiva med förskjutna skarvar.
Tätskikt: Våtzon 1: tätskiktsfolie eller plastmatta, Våtzon 2: tätskiktsfolie, plastmatta eller vätskebaserat tätskikt
Fästmassa: anpassad till tätskiktssystemet
Väggbeklädnad: keramiska plattor, kakel.
Kortling: konstruktionsvirke 45x70 mm.
Elastisk fog: antimögelbehandlad silikonfogmassa.

Utförande

Väggskivorna monteras och tätskikt och förseglingar monteras. Fästmassan anbringas. Beklädnad med kakel sätts med elastiska fogar i hörn och mot foderlister, genomföringar och infästningar. Våtrumsväggens kantregel spikas i mötande väggens regel, alternativt i kortlingar med centrumavstånd ≤ 600 mm. I vägghörn tätas med elastisk fogmassa mellan väggarnas yttre skivbeklädnader.