Lägre energiåtgång
Energiåtgången för att utvinna träprodukter för byggändamål ur skogen är väsentligt lägre än för motsvarande byggprodukter av andra material. En stor del av den energi som används är dessutom bioenergi (bland annat torkning vid sågverken), som är koldioxidneutral. Koldioxidutsläppen för att producera en kvadratmeter yta i en byggnad uppförd med träbyggnadsteknik blir därigenom väsentligt lägre än om en annan byggteknik används. Hur stor energiskillnaden blir mellan en byggnad eller ett byggnadsverk huvudsakligen av trä och ett byggt med huvudsakligen andra material är givetvis beroende av byggnadens utformning och vilken byggnadsteknik som används. Dock kan man generellt konstatera att energiåtgången ”från vaggan till grinden”, det vill säga från råvaruutvinning till färdig byggnad, blir betydligt lägre för såväl småhus som flerbostadshus om träbyggnadsteknik används istället för betong- eller stålbyggnadsteknik.
För att kvantifiera skillnaden måste en livscykelanalys, LCA, genomföras där olika alternativa tekniker kan jämföras med varandra. Tekniken och resultat av några sådana jämförande analyser redovisas i Sju jämförande analyser. Från ett antal genomförda jämförande LCA för bostäder (småhus såväl som flerbostadshus) konstateras där att skillnader i energiåtgång mellan kompletta byggnader med trä- respektive betongstomme kan förväntas bli i storleksordningen 150 – 350 kWh/m2 bostadsyta. Variationen beror dels på vilken teknik som jämförs, dels på om enbart stommaterial eller även ytskiktsmaterial antas ersatt.
Mindre koldioxidutsläpp
Än mer intressant är dock jämförelsen av koldioxidutsläppen som blir en följd av energianvändningen under tillverkningsfasen. Effekten är där ännu tydligare genom att en mycket stor del av energiåtgången för att producera en byggnad med träbyggnadsteknik är koldioxidneutral förnyelsebar energi, oftast i form av biprodukterna bark, flis och spån från sågverksprocessen. I en jämförande LCA som genomfördes för två flerbostadshus på Bo01 i Malmö (år 2001) konstaterades att skillnaden i koldioxidutsläpp från tillverkningsfasen mellan huset med trästomme och träfasad och huset med stomme av stål och betongelement samt utfackningsväggar av trä, var hela 185 kg koldioxid per m2 bostadsyta (egentligen så kallade koldioxidekvivalenter enligt LCA-metodik). Detta kan jämföras med koldioxidutsläppen från genomsnittlig fjärrvärmeproduktion samma år på cirka 20 kg koldioxidekvivalenter per 100 kWh. Inverkan på växthuseffekten, enbart från tillverkningsfasen, av att välja träalternativet motsvarar därmed ungefär lika mycket som koldioxidutsläppen av nio års uppvärmning av huset. Räknat på en bostad om 100 m2 motsvarar skillnaden totalt 20 ton koldioxid eller ungefär lika mycket som en ny personbil släpper ut på 10-12 000 mils körning.
Detta är dessutom inte hela sanningen eftersom resonemanget ovan enbart beaktar tillverkningsfasen fram till färdig byggnad eller ”från vaggan till grinden” och inte ”från vaggan till graven”. Ett trähus skiljer sig från hus byggda med annan teknik också genom att trämaterialet har en stor mängd inneboende koldioxidneutral energi som kan utvinnas vid ”graven”. Denna energimängd är avsevärt större än den som åtgår för tillverkningen av trähuset och utvinns alltid om eller när huset slutligen tjänat ut och rivs.
Lättare, billigare byggande
Att producera välisolerade bostadshus med en yttervägg byggd med träregelverk är väsentligt lättare, billigare och mindre ytkrävande än motsvarande isolering för exempelvis en murad eller gjuten vägg. Lättbyggnadstekniken liksom massivträtekniken ger vid en viss önskad isoleringsprestanda alltid en tunnare vägg om normala isoleringsmateral används. Ofta kan tjockleken nästan halveras, exempelvis jämfört med en massiv lättbetongvägg. Det kan medföra att den uthyrningsbara ytan kan bli 4-5 procent större på samma byggnadsyta.
Alternativt kan givetvis ytterväggen av lättbyggnadsteknik eller massivträteknik ges bättre isoleringsprestanda. Därigenom kan energiåtgången och mängden koldioxidutsläpp från energiproduktion för uppvärmning minskas ytterligare.
