Plattbroar

Plattan är styv i tvärled och kan därför även fungera som vindförband. Plattan läggs upp på landfästen och eventuella mellanstöd. Plattor kan bestå av plankor eller limträbalkar som ställs bredvid varandra och spikas ihop eller är ihoplimmade som limträ eller korslimmade skivor. En modern typ är den tvärspända plattbron. Tekniken utvecklades ursprungligen i Kanada och används förutom i Nordamerika nu också i bland annat Europa, Australien och Japan.

Bild 1. Plattbro – bärverk.

Den tvärspända brobaneplattan tillverkas av plankor, vid större spännvidder av limträbalkar, som spänns ihop med stålstänger tvärs plattan. Man får en broplatta som är enkel att bygga och har ett högt materialutnyttjande genom att hjultrycken fördelas i sidled. Den har också stor brottsäkerhet. Plattan kan byggas krökt om bron ligger i en kurva. En fördel med den tvärspända plattan är också att den kan byggas kontinuerlig till den längd som behövs. I kombination med andra typer av bärverk kan brobanan vara kontinuerlig i flera fack. Tvärspända broplattor kan även utformas med tvärsnitt som T-balk eller lådbalk, för att klara längre spännvidder. Ett annat alternativ för ökad spännvidd är underspänning av plattan.

Den tvärspända broplattan har en liten fri yta i förhållande till volymen. Därför blir fuktkvotsvariationen i träet, och därmed svällning och krympning, liten. Plattbroar förses med ett tätskikt och en asfaltbeläggning som skyddar träet mot fukt uppifrån. Tillsammans med en panel längs kanten ger det den bärande träplattan ett skydd som om den är under tak. Vid inspektioner är det viktigt att kontrollera tätheten i brobeläggningen, därför att otätheter kan ge uppfuktning av broplattan. Eftersom plattbron kan förses med beläggning är den lämplig att användas till vägbroar.

Bild 2. Plattbro för vägtrafik, Skellefteå, byggd 1999.
Foto: Per-Anders Fjellström.

Bild 3. Underspänd plattbro för gång- och cykeltrafik, Umeå, byggd 2006.
Foto: Per-Anders Fjellström.

Tabell 1. Spännvidd och konstruktionshöjd, plattbroar.