Bruksgränstillståndet är vanligtvis dimensionerande för bjälklag av KL-trä vid normalt förekommande laster i bostäder och kontor. Utnyttjandegraden med avseende på bärförmågan för bjälklag är vanligtvis lägre än 50 procent. Vid dimensionering i bruksgränstillståndet bör deformationer, svikt och vibrationer beaktas. KL-träplattan bör betraktas som en ortotrop platta med olika styrke- och styvhetsegenskaper i båda riktningarna.
Industrihotell med KL-trästomme, Älta.
För de flesta konstruktioner består lasten av en permanent del G och en variabel del Qi. För träkonstruktioner, där de variabla lasterna dominerar, varierar nedböjningen under konstruktionens livslängd.
För en byggnadsdel som är belastad med en konstant last under sin livslängd bestäms nedböjningen utifrån initialnedböjningen, winst, av materialets krypning, wcreep, och av deformationsfaktorn, kdef, som bestäms av trämaterialets fuktkvot och fuktkvotens variation.
5.1 \({w_{{\rm{creep}}}} = {k_{{\rm{def}}}}{w_{{\rm{inst}}}}\)
Den slutliga deformationen kan då för permanenta laster skrivas som:
5.2 \({w_{{\rm{fin}},{\rm{G}}}} = {w_{{\rm{inst}},{\rm{G}}}} + {w_{{\rm{creep}},{\rm{G}}}} = {w_\rm{inst,G}}\left( {1 + {k_{{\rm{def}}}}} \right)\)
och för variabla laster:
5.3 \({w_{{\rm{fin}},{{\rm{Q}}_{\rm{i}}}}} = {w_{{\rm{inst}},{{\rm{Q}}_{\rm{i}}}}} + {w_{{\rm{creep}},{{\rm{Q}}_{\rm{i}}}}} = {w_{\rm inst,{Q_\rm i}}}\left( {1 + {\psi _\rm {2,i}}{k_{{\rm{def}}}}} \right)\)
Eftersom krypningen beror på tidsperioden som lasten kommer att vara verksam, har faktorn ψ2 introducerats för att man ska kunna beskriva denna effekt. För bjälklag används vanligtvis klimatklass 1 (kdef = 0,8 eller 0,85) och kvasipermanent värde för variabla laster.
Specificerad nedböjningsgräns kan väljas utifrån funktionella krav eller av visuella orsaker. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att nedböjningskravet L / 300 (wnet, fin) är ett lägsta acceptabelt värde med liten marginal på säkra sidan för bostäder och lokaler. Vid dimensionering av bjälklag i lagerutrymmen och liknande är det emellertid ofta acceptabelt att tillåta nedböjningar i storleksordningen L / 200 – L / 150 (wnet, fin). I tabell 5.2 visas rekommenderade nedböjningskriterier. Mer information om nedböjningsgränser ges i exempelvis tabell 6.1 i Projektering av limträkonstruktioner.
Figur 5.8 Definitioner av nedböjning.
winst är momentan nedböjning.
wcreep är nedböjning orsakad av krypning.
wc är eventuell överhöjning.
wfin är slutlig nedböjning.
wnet,fin är slutlig nettonedböjning.
Tabell 5.2 Exempel på nedböjningsgränser för olika lastkombinationer.
| Konstruktionsdel | winst | wnet,fin | wfin |
| Rekommendationer enligt Eurokod 5 | |||
| Balk på två stöd (max 20 mm) | L/300–L/500 | L/250–L/350 | L/150–L/300 |
| Rekommendationer som grundar sig på litteratur och erfarenhet | |||
| Golvbjälklag (max 20 mm) | L/400–L/600 | L/300 | L/200–L/250 |
