Det ger en plan skiva med hög tvärstyvhet och små fuktbetingade rörelser. I regel har de olika brädskikten samma tjocklek men det förekommer också att de inre skikten har större eller mindre tjocklek. Det förekommer även att skikt består av två limmade brädor i samma riktning. Vanligtvis limmas brädskikten ihop men det förekommer även andra sammanbindningar (spik, dymlingar), dock kallas de produkterna inte för korslimmat trä, KL-trä. Det förekommer även KL-trätillverkare som limmar brädornas kanter samt de som gör KL-trä med nio eller fler skikt. Vanligen görs KL-träskivorna av barrträ men det finns KL-trätillverkare som gör KL-träskivor av andra träslag.
7-skiktsskiva av KL-trä tillverkad av gran.
3-skiktsskiva av KL-trä tillverkad av björk.
De maximala måtten för skivorna uppgår normalt till cirka 3 × 16 m, men skiljer sig åt mellan olika KL-trätillverkare och det finns de som kan tillverka ännu större skivor. Fuktkvoten för ingående material bör vara 8 – 14 % och anpassas mot tänkt användningsområde. Ingående virke sorteras mot bestämda hållfasthetsklasser och kontinuerligt fingerskarvat virke används. Om inte fingerskarvat virke används bör det beaktas vid dimensioneringen av skivorna. KL-trätillverkare har i sina redovisade hållfasthetsvärden tagit hänsyn till detta.
KL-träskivans slutliga egenskaper bestäms av ingående brädors egenskaper men även som nämnts tidigare av systemeffekten. Vanligtvis används brädor med hållfasthetsegenskaper enligt SS-EN 338 eller av KL-trätillverkaren presenterade och verifierade värden.
Det finns flera teorier och metoder som är mer eller mindre noggranna och som kan användas vid beräkning av egenskaper hos KL-trä. Vid framtagning av ett godkännande för KL-träprodukter, har skivornas egenskaper bestämts genom ett stort antal provningar och tillsammans med utvecklade beräkningsmetoder och angivna randvillkor har KL-trätillverkaren beräknat KL-träskivornas bärförmåga för olika tvärsnittsuppbyggnader.
En konstruktör av KL-trä bör därför i möjligaste mån använda sig av KL-trätillverkarens rekommendationer med avseende på materialegenskaper och metoder.
Enligt SS-EN 16351 kan de mekaniska egenskaperna för KL-trä bestämmas enligt följande alternativ:
- Genom bestämning och redovisning av tvärsnittsuppbyggnad och relevanta materialegenskaper för de ingående brädorna.
- Genom provning av KL-träskivor och redovisning av tvärsnittsuppbyggnad och relevanta materialegenskaper för ingående brädor.
Enligt SS-EN 16351 ska KL-trätillverkare i likhet med andra byggprodukter deklarera sina produkters egenskaper. Används metoden att deklarera KL-träskivans egenskaper utifrån standardiserade brädors egenskaper enligt SS-EN 338 tillsammans med utvecklad beräkningsmetod, fås värden enligt tabell 3.6 och tabell 3.7.
Det betyder att styvheten och hållfastheten för en KL-träskiva bestäms av styvheten respektive hållfastheten för skikten. Värdena bestäms för olika riktningar som betecknas med:
- x-riktningen – parallellt eller längs med KL-träskivans huvudbärriktning (vanligtvis det yttersta lagrets riktning).
- y-riktningen – vinkelrätt mot eller tvärs KL-träskivans huvudbärriktning.
- z-riktningen – vinkelrätt mot eller tvärs KL-träskivans plan.
Se även avsnitt 3.3.1.
Densitet för KL-träskivor kan sättas till 1,1 gånger ingående brädors densitet i brottgränstillstånd och 1,0 gånger brädornas densitet i bruksgränstillstånd. För KL-träskivor där olika hållfasthet används i de olika skikten ska densiteten för den lägsta hållfasthetsklassen användas vid beräkning av förband.
Vid lastnedräkningar används vanligtvis densitet mellan 450 och 550 kg/m3 för KL-träskivor.
Tabell 3.5 Materialegenskaper för konstruktionsvirke som används vid tillverkning av KL-trä.
| Brädors egenskaper | C14 | C16 | C24 | C30 |
| Karakteristiska hållfasthetsvärden (MPa) | ||||
| Böjhållfasthet fm,k | 14 | 16 | 24 | 30 |
| Draghållfasthet längs fiberriktningen ft,0,k | 7,2 | 8,5 | 14,5 | 19 |
| Draghållfasthet vinkelrätt fiberriktningen ft,90,k | 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,4 |
| Tryckhållfasthet längs fiberriktningen fc,0,k | 16 | 17 | 21 | 24 |
| Tryckhållfasthet vinkelrätt fiberriktningen fc,90,k | 14 | 16 | 24 | 30 |
| Skjuvhållfasthet fv,k | 3,0 | 3,2 | 4,0 | 4,0 |
| Styvhetsvärden (MPa) | ||||
| Elasticitetsmodulens medelvärde längs fiberriktningen vid böjning Em,0,mean | 7 000 | 8 000 | 11 000 | 12 000 |
| Elasticitetsmodulens 5-procentsfraktil längs fiberriktningen vid böjning Em,0,05 | 4 700 | 5 400 | 7 400 | 8 000 |
| Elasticitetsmodulens medelvärde vinkelrätt fiberriktningen Em,90,mean | 230 | 270 | 370 | 400 |
| Skjuvmodulens medelvärde Gmean | 440 | 500 | 690 | 750 |
| Densitet (kg/m3) | ||||
| Densitetens 5-procentsfraktil ρk | 290 | 310 | 350 | 380 |
| Medeldensitet ρmean | 350 | 370 | 420 | 460 |
Tabell 3.6 Exempel på karakteristiska hållfasthetsvärden för KL-träskivor med utgångspunkt från enskilda brädors hållfasthetsegenskaper. Angående riktningar, se avsnitt 3.3.1.
| Karakteristiska hållfasthetsvärden | KL-träskivor med enbart C24 (MPa) |
KL-träskivor med C30 i huvud- bärriktningen och C14 tvärs huvudbärriktningen (MPa) |
|
| Böjning | fm,x,k | 24 | 30 |
| fm,y,k | 24 | 14 | |
| Dragning i skivans plan | ft,0,x,k | 14,5 | 19 |
| ft,0,y,k | 14,5 | 7,2 | |
| Dragning vinkelrätt skivans plan | ft,90,x,k | 0,4 | 0,4 |
| ft,90,y,k | 0,4 | 0,4 | |
| Tryck i skivans plan | fc,0,x,k | 21 | 24 |
| fc,0,y,k | 21 | 16 | |
| Tryck vinkelrätt skivans plan | fc,90,z,k | 2,5 | 2,7 |
| Längsskjuvning | fv,090,xlay,k | 4 | 4 |
| fv,090,ylay,k | 4 | 3 | |
| Rullskjuvning | fv,9090,xlay,k | 1,1 1) eller 0,7 2) | 1,1 1) eller 0,7 2) |
| fv,9090,ylay,k | 1,1 1) eller 0,7 2) | 1,1 1) eller 0,7 2) | |
1) Används för KL-träskivor med kantlimmade brädor eller om brädtjockleken är mindre än 45 mm och brädornas förhållande mellan bredd/tjocklek är lika med eller större än 4.
2) Används för KL-träskivor om brädorna inte är kantlimmade och brädornas förhållande mellan bredd/tjocklek är mindre än 4 eller vid urfräsning av spår i brädorna.
Tabell 3.7 Exempel på karakteristiska styvhetsvärden för KL-träskivor med utgångspunkt från enskilda brädors styvhetsegenskaper. Angående riktningar, se avsnitt 3.3.1.
| Karakteristiska styvhetsvärden | KL-träskivor med enbart C24 (MPa) |
KL-träskivor med C30 i huvud- bärriktningen och C14 tvärs huvudbärriktningen (MPa) |
|
| Elasticitetsmodul, medelvärde | E0,x,mean | 11 000 | 12 000 |
| E90,x,mean | 0 1) eller 400 2) | 0 1) eller 400 2) | |
| E0,y,mean | 11 000 | 7 000 | |
| E90,y,mean | 0 1) eller 400 2) | 0 1) eller 280 2) | |
| Elasticitetsmodul, 5-procentsfraktil | E0,x,05 | 7 400 | 8 000 |
| E0,y,05 | 7 400 | 4 700 | |
| Skjuvmodul, medelvärde | G090,xlay,mean | 690 | 750 |
| G090,ylay,mean | 690 | 440 | |
| Rullskjuvmodul, medelvärde | G9090,xlay,mean | 50 | 50 |
| G9090,ylay,mean | 50 | 50 | |
1) Används för KL-träskivor utan kantlimmade brädor.
2) Kan användas för KL-träskivor med kantlimmade brädor.
Tabell 3.8 Densitet för KL-träskivor.
| Densitet | KL-träskivor med enbart C24 (MPa) |
KL-träskivor med C30 i huvud- bärriktningen och C14 tvärs huvudbärriktningen (MPa) |
|
| Karakteristiskt värde | ρxlam,k | 350 | cirka 350 |
| Medelvärde | ρxlam,mean | 420 | cirka 420 |
