Väggar uppbyggda med KL-träskivor betraktas i likhet med träregelkonstruktioner som lätta väggar i jämförelse med tunga stommaterial som betong och murverk. Eftersom tyngden har betydelse för ljudisoleringen innebär det att antalet kompletterande skikt får avgörande betydelse ur ljudsynpunkt men även genom att utnyttja dubbelkonstruktioner kan god ljudisolering uppnås.
En enkel vägg av KL-trä kan förväntas få luftljudsisolering enligt figur 8.5.
Dubbelkonstruktioner byggs lämpligen upp av dubbla skivor av KL-trä med ett hålrum delvis fyllt med isolering. Hur bra denna ljudisolering blir beror på massan och styvheten hos KL-träskivan, avstånd mellan skivorna och vilken typ av isolering som används. Avståndet mellan KL-träskivorna bör vara minst 100 mm och ökat avstånd mellan KL-träskivorna ger bättre ljudisolerande egenskaper. För att undvika resonans mellan KL-träskivorna bör resonansfrekvensen, f0, vara lägre än 35 Hz för lägenhetsskiljande väggar för att uppnå bra ljudmiljö.
Ytterväggars och lägenhetsskiljande väggars uppbyggnad kan göras enligt ett stort antal alternativ och önskemål. Synlig insida, invändigt installationsskikt, lätt isolering med reglar eller tung isolering och enbart långa träskruvar som bär fasadskiktet. Uppbyggnaden av lägenhetsskiljande KL-träväggar kan principiellt delas in i två alternativa lösningar, dubbla väggskivor av KL-trä eller enkla väggskivor av KL-trä som kläs in med regelkonstruktioner. I tabell 8.15 presenteras ett antal olika varianter på uppbyggnad av ytterväggar och lägenhetsskiljande väggar. Angivna värden i tabell 8.15 ska betraktas som riktvärden. Se även tabell 6.7 och tabell 6.8.
Figur 8.5 Vägt reduktionstal (Dw+C50-3150) för KL-träskivor. Kurvan bygger på laboratoriemätningar av väggar med tjockleken 65 och 105 mm. Vägt reduktionstal exklusive anpassningsterm blir 1 dB högre.
Figur 8.6 Vägt reduktionstal (Dw + C50-3150) för KL-träskivor. Kurvan bygger på laboratoriemätningar av väggar med tjockleken 65 och 105 mm. Vägt reduktionstal exklusive anpassningsterm blir 1 dB högre.
Tabell 8.15 Sammanställning av några olika väggalternativ.
| Väggtyp | Material (mm) | Total tjocklek (mm) |
Luftljud Dw, (C, Ctr) (dB) |
Brandklass/ U-värde (W/m2 °C) |
 |
Yttervägg typ 1 22 utvändig panelbräda 28 spikläkt Vindskydd 12 × 70 plywood 70 tung isolering 145 reglar 70 + 70 isolering Ångbroms 120 KL-träskiva 15 brandgipsskiva |
412 | D′w = 48 – 55 | EI90 / 0,15 |
 |
Yttervägg typ 2 22 utvändig panelbräda 27 × 97 fanerträ, c600 200 tung isolering Ångbroms 120 KL-träskiva 15 brandgipsskiva |
384 | D′w = 52 | EI90 / 0,15 |
 |
Lägenhetsskiljande vägg typ 1 15 brandgipsskiva 80 KL-träskiva 45 – 70 isolering 20 luftspalt 45 – 70 isolering 80 KL-träskiva 15 brandgipsskiva |
300 – 350 | ≥ 52 (100 mm mellan KL-träskivor) alternativ ≥ 48 (50 mm mellan KL-träskivor) ≥ 56 (170 mm mellan KL-träskivor) ≥ 58 (200 mm mellan KL-träskivor) |
EI60 (ensidig brand) |
 |
Lägenhetsskiljande vägg typ 2 13 gipsskiva 120 KL-träskiva 45 isolering 20 luftspalt 45 isolering 120 KL-träskiva 13 gipsskiva |
376 | ≥ 55 (100 mm mellan KL-träskivor) alternativ ≥ 50 (50 mm mellan KL-träskivor) ≥ 60 (170 mm mellan KL-träskivor) ≥ 61 (200 mm mellan KL-träskivor) |
EI60 (ensidig brand) |
 |
Lägenhetsskiljande vägg typ 3 2 × 15 brandgipsskiva 70 KL-träskiva 170 lösullsisolering 70 KL-träskiva 2 × 15 brandgipsskiva |
370 | D′w+C50–3150 ≥ 60 | EI60 (ensidig brand) |
