Håltagning
Hål i massiva bärande träelement bör undvikas. Om hål måste göras bör de utföras under kontrollerade former, och de bör om möjligt placeras i tvärsnittets neutrallager. Storlek och omfattning bör begränsas. Hål i en massiv balk av konstruktionsvirke eller limträ bör tas i närheten av det område där böjmomentet är störst och där tvärkrafterna är små, det vill säga vanligen i närheten av fältmitt. Konstruktören ska underrättas innan en oplanerad håltagning utförs.
Förläggning av installationer
För att förhindra problem bör installationer i största möjliga utsträckning förläggas innanför värmeisolering och ångspärr. Genomföringar av installationer genom ångspärren kan äventyra bland annat lufttätheten och de bör därför minimeras.
Belastning
Tunga apparater som ingår i installationssystemen påverkar dimensioneringen av en takkonstruktion. Särskilda åtgärder krävs, till exempel förstärkningar, tätningar och anordningar för tillträde. Det gäller även andra anordningar på tak, till exempel skyltar och solpaneler.
Bild 1. Tvärsnitt av balk som belastas med utbredd last. Tvärsnittets övre del utsätts för tryckpåkänningar och dess undre för dragpåkänningar. Hål i en balk bör placeras centriskt i neutrallagret.
El och tele
Ledningar för el och tele kräver förhållandevis lite utrymme. Samordningen mellan dessa system och med bärverket är sällan komplicerad. Kabelstegar för el- och teleledningar dras ofta vid sidan av bärverket. Kabelstegar som ska korsa ett massivt bärverk dras antingen under bärverket eller genom bärverket. Det senare gäller särskilt vid fackverk.
System för el och tele ryms i bostäder i samma skikt som en glespanel (28x70) och kan då dras innanför ångspärren utan att punktera den.
Parabolantenn på tak ger extra vindlaster på konstruktionen. Antennen måste fästas på ett stabilt sätt för att man ska få god mottagning. Eventuellt behöver takets och infästningarnas hållfasthet kontrolleras genom dimensionering. Antenners placering bör beaktas i projekteringen. Tätskiktet ska vid infästningarna utföras på samma sätt som vid övriga genomföringar.
Bild 2. Eldragning kan göras mellan brädorna i glespanelen på insidan av ångspärren. Tillsammans med särskilt tunna dosor erhålls en elinstallation som inte äventyrar ångspärrens täthet.
Solenergisystem på yttertak
Solceller på yttertak ger tillkommande laster på takkonstruktionen. Det gäller egentyngd, snölast och vindlast. Det finns infästningssystem för alla typer av taktäckningsmaterial. Det är ofta olämpligt att utföra infästning enbart i täckning eller beklädnad utan förankring i underliggande konstruktion.
Infästningar av till exempel solenergisystem på tak ska dimensioneras enligt:
- SS-EN 1991-1-3 för snölast
- SS-EN 1991-1-4 för vindlast
- SS-EN 1991-1-5 för termisk påverkan.
Underliggande konstruktion måste anpassas till det monteringssystem som ska användas avseende täthet, hållfastighet och härdighet. Detta gäller både vid montering i samband med nyproduktion eller i samband med eftermontering. Vid eftermontering är det viktigt att kontrollera underliggande konstruktion.
Värme och ventilation
Installationer för värme och ventilation är mer utrymmeskrävande än för el och tele. Detta gäller särskilt kanaler för ventilation, som i stora byggnader kan få upp till 500 mm tvärmått. För att få underlag till samordningen bör man i ett tidigt skede av projekteringen ta fram överslagsmässiga dimensioner på bärverk och ventilationskanaler.
I stora byggnader med primär- och sekundärbärverk dras vanligen huvudkanaler parallellt med primärbärverket och kanaler till slutdon parallellt med sekundärbärverket. Med detta sätt att dra kanaler undviker man håltagning i massiva konstruktionselement av till exempel limträ.
I fackverk kan kanaler med fördel dras genom fackverket mellan stängerna. Framkomlighet i en byggnads längd- och tvärriktning kan lätt uppnås. I installationsrika byggnader är tak med fackverkskonstruktion ofta ett fördelaktigt alternativ.
Bild 3. Ett exempel på samordning mellan bärande system och installationssystem med syfte att undvika håltagning i de massiva balkarna.
Vatten och avlopp
Ledningsdragningar i tak för vatten och avlopp brukar sällan ta stor plats eller kräva särskild förstärkning av bärverket. Avloppssystem kan luftas ovan tak med öppet rör eller under tak med en speciell luftningsventil. Luftning ovan tak medför risk för läckage kring genomföringen. Följderna av läckage är dock mindre allvarliga vid branta tak. Vid låglutande tak kan därför luftningsventil vara att föredra. Otäta luftningsventiler kan ge ett fukttillskott i utrymmet.
Takbrunnar för invändigt avlopp ska förläggas i takytans lågpunkter och hängas upp i inbrädningen för att kunna följa vertikalrörelser orsakade av last. Rördragningar fram till vertikala stammar måste ha ett fall för att undvika vattensamling där kan böjas ner. Vid vattensamlingarna kan även skräp samlas vilket leder till stopp. Rördragning samordnas med bärverk.
Stora flacka takareor med invändigt avlopp ska förses med bräddavlopp för att säkerställa att taket inte överbelastas om brunnar sätts igen. Bräddavloppens totala area ska vara minst hälften så stor som brunnarnas sammanlagda area. Bräddavloppens nivå placeras 50 mm över tätskiktets lägsta nivå, underlagets nedböjning inräknad.
Bild 4. Bräddavlopp från ett tak med brunnar till invändiga avlopp.
