Ytterväggar

Stomsystemen är ofta renodlade, till exempel cellsystemstommen, pelar-balkstommen och pelardäckstommen. I dessa konstruktioner är ytterväggarnas bärande funktion i stort sett begränsad till att ta upp horisontallaster av nyttig last och vindlaster.

Värmetransport

Med dagens värmeisoleringsmaterial har väggarna betydligt mindre värmetransport än tidigare. Värmetransporten anges som U-värde, värmegenomgångskoefficient, W/m² K. I tabell 1 anges ungefärligt U-värde för några nya och gamla ytterväggskonstruktioner. Tabellen får ses som en generalisering där eventuell tilläggsisolering av de äldre ytterväggstyperna inte beaktas.

Hur värmegenomgångskoefficienten varierar i ytterväggar med reglar beroende på de olika isolerskiktens tjocklek visas i tabell 2.

 

Värmegenomgångskoefficient hos träytterväggar VFn = Vanligen förekommande väggtyp i nya byggnader (1970 - ) OFn = Ovanlig väggtyp, men förekommer i nya byggnader (1970 - ) VFä = Vanligen förekommande väggtyp i äldre byggnader ( - 1970) OFä = Ovanlig väggtyp, men förekommer i äldre byggnader ( - 1970)
Väggtyp	U-värde, W/m2K
	<0,2	0,2–0,3	0,3–0,5	0,5–1,0	>1,0
Timmervägg	-	-	-	VFä	-
Plankvägg	-	-	-	OFä	VFä
Skiftesverksvägg	-	-	-	-	OFä
Stolpvägg	-	-	-	-	OFä
Regelvägg	VFn	VFn	VFä	VFä	-
Förtillverkade väggelement	VFn	VFn	VFä	-	-

Tabell 1. Värmegenomgångskoefficient hos träytterväggar.

 

Bild 1. För att undvika de köldbryggor som kortlingar ger kan radiatorer monteras i skivmaterial som kan ta laster, till exempel plywood eller spånskiva.

Regelvägg

Regelväggen är den vanligaste stommen i väggar i småhus, såväl bärande som icke bärande väggar, ytterväggar som innerväggar. Trästommar i flervåningshus utgörs ofta av limträ, KL-trä eller en kombination av de båda. Se under separata huvudavsnitt KL-träkonstruktioner respektive Limträkonstruktioner.

Tekniken med reglar kan ses som en fortsättning på tekniken med stolpväggar. Regelväggen är vanlig som icke bärande yttervägg i byggnader med stål- eller betongstomme. Väggens bärande del består av reglar i massivt trä eller lättreglar, till exempel med liv i konstruktionsboard eller OSB/3. Principiellt är ytterväggen uppbyggd så att vertikallaster tas upp av regelverket.

Värmetransporten, U-värdet, i regelväggar i trä är i nyare byggnader mindre än 0,2 W/m²K. Se tabell 1. Se även tabell 2 nedan, som redovisar U-värden för moderna ytterväggar med olika isolerskikt av mineralull och olika kombinationer.

Guide till ytterväggar med olika isolerskikt av mineralull och olika kombinationer.
Tabell 2 nedan omfattar olika ytterväggar bestående av följande funktioner och produkter:
Fasadbeklädnad: Stående panel med bottenbrädor 22 mm och lockläkt 22 mm.
Luftspalt: Horisontell spikläkt 34x70, c 600 mm och bakomliggande vertikal luftningsläkt 25x50, c 600 mm.
Utvändigt homogent isolerskikt: Fasadskiva av mineralull, λ 0,033 W/m·K.
Vindskydd av diffusionsöppet material – skiva eller duk.
Stomskikt: Träreglar av konstruktionsvirke, c 600 mm/ Primärisolering med mineralull, λ 0,037 W/m·K.
Ångspärr/ångbroms.
Installationsskikt: Korsande reglar 45x45, c 600 mm/Invändig isolering med mineralull: Regelisolering, λ 0,037 W/m·K.
Invändig beklädnad: Skivmaterial i två skikt – Konstruktionsplywood K20/70 12 mm + Gipsskiva normal 13 mm.

Utvändigt isolerskikt. Fasadskiva	Stomskikt. Primär­isolering	Installations­skikt. Invändig isolering	U-värde	Total vägg­tjocklek, in­klusive fasad	Brandklass enligt BBR	Ljudreduktion enligt BBR R'w + C50-3150
(mm)	(mm)	(mm)	(W/m2 · K)	(mm)	(minuter)	(dB)
30	145	45	0,186	348	REI 30	42
30	170	45	0,170	373	REI 30	42
30	195	45	0,156	398	REI 30	44
30	220	45	0,144	423	REI 30	44
50	145	45	0,167	368	REI 30	42
50	170	45	0,154	393	REI 30	44
50	195	45	0,142	418	REI 30	44
50	220	45	0,132	443	REI 30	44
80	145	45	0,145	398	REI 30	44
80	170	45	0,135	423	REI 30	44
80	195	45	0,126	448	REI 30	44
80	220	45	0,118	473	REI 30	44
30	145	70	0,169	373	REI 30	42
30	170	70	0,155	398	REI 30	44
30	195	70	0,143	423	REI 30	44
30	220	70	0,133	468	REI 30	44
50	145	70	0,153	393	REI 30	44
50	170	70	0,141	418	REI 30	44
50	195	70	0,131	443	REI 30	44
50	220	70	0,123	468	REI 30	44
80	145	70	0,134	423	REI 30	44
80	170	70	0,125	448	REI 30	44
80	195	70	0,117	473	REI 30	44
80	220	70	0,111	498	REI 30	44
80	145	95	0,125	448	REI 30	44
80	170	95	0,117	473	REI 30	44
80	195	95	0,110	498	REI 30	44
80	220	95	0,104	523	REI 30	44

Tabell 2. Guide till ytterväggar med olika isolerskikt och olika kombinationer.

Kommentarer till tabell 2:
Om vertikal luftningsläkt anses onödig, blir U-värdet något lägre ≤ 0,003 W/m²·K.
Brandgipsskiva istället för vanlig gipsskiva invändigt, ger brandklass REI 60. Dubbel brandgipsskiva invändigt ger brandklass REI 90.
Två eller fler lager gipsskivor invändigt, ger 2 – 5 dB ökad ljudreduktion (motsvarar nästa en halvering av ljudnivån).
Frisående förskjutet installationsskikt istället för korsreglat, ger cirka 6 dB ökad ljudreduktion.

Mellanrummet mellan reglarna är ofta fyllt med värmeisoleringsmaterial – i ytterväggar alltid. På reglarnas insida monteras normalt ett tunt tätskikt (ångspärr eller ångbroms), liggande reglar och invändig beklädnad. Väggens utsida klimatskyddas med ett vindskydd av till exempel skivor eller vindskyddsduk samt en heltäckande värmeisolerande skiva. Ytterst monteras panelbräder mot spikläkt och eventuellt luftningsläkt, alternativt annan fasadbeklädnad. Med stigande krav på energihushållning och komfort stiger kraven på väggdelarnas tekniska egenskaper. Ökad värmeisolering, högre lufttäthet i väggkonstruktionen och dess anslutningsdetaljer ställer höga krav på detaljutformning och arbetsutförande.

Bild 2. En träregelvägg kan bestå av antingen endast vertikala reglar eller kombinerat med ett eller två skikt horisontellt regelverk.

Vindskydd, ångspärr/ångbroms och värmeisolering

Vindskyddet, som sitter på utsidan av en träyttervägg, har den viktiga uppgiften att hindra luftrörelser bakom fasadskiktet som kan försämra verkan av värmeisoleringen. Vindskyddet bör ha ett vattenavledande ytskikt, så att det vatten eller den fukt som tränger in bakom fasadskiktet inte kan skada vindskyddet, värmeisoleringen eller den bärande stommen. Vindskyddet tjänar både som vindtätning och regntätning i en tvåstegs vattenavvisande fasad. Vindskydd ska vara av diffusionsöppet material, till exempel för ändamålet lämpligt skivmaterial eller vindskyddsduk.

Ångspärr är vanligtvis en åldersbeständig plastfilm. Det finns film även av speciellt material med periodvis hög ånggenomsläpplighet. Den benämns ångbroms och fungerar vintertid som vanlig ångspärr, men sommartid, när diffusion sker utifrån och in, är den diffusionsöppen för att möjliggöra uttorkning av konstruktionen. En ångspärr/ångbroms ska ha få skarvar som noggrant svetsas, limmas eller kläms fast. Genom att ångspärren/ångbromsen kan placeras en bit in i värmeisoleringsskiktet på det vertikalt bärande träregelverket – indragen cirka 50 mm i väggkonstruktionen – kan installationer som eldosor och elrör läggas i det inre isoleringsskiktet mellan de horisontella träreglarna, vilket gör att man inte behöver passera genom eller skada ångspärren/ångbromsen. Ångspärren/ångbromsen, som ligger på den varma sidan av en klimatskärm, nära den invändiga beklädnaden, har också en lufttätande funktion och hindrar vattenånga i inomhusluften att tränga ut i ytterväggskonstruktionen, med risk för kondensering. Är ångspärren/ångbromsen indragen bakom ett horisontellt regelverk, påverkar detta monteringen av invändig väggbeklädnad. Särskilda vertikala kortlingar eller plåtband måste monteras bakom kortsidorna på den invändiga beklädnaden.

Som isoleringsmaterial i träytterväggar används vanligen mineralull eller cellulosafiberbaserade material. På grund av cellulosafibers fuktupptagningsförmåga anses ångbroms lämpligast i klimatskärm med cellulosaisolering och det är viktigt att det valda vindskyddet har högre ånggenomsläpplighet än ångbromsen. Alla värmeisoleringsmaterial måste dock skyddas mot luftrörelser. Det innebär att en cellulosaisolering måste förses med ett diffusionsöppet vindtätt skikt på utsidan och en ångbroms på insidan om isoleringen, för att uppnå högsta möjliga isolerförmåga. Värmeisoleringen placeras mellan reglarna innanför vindskyddet och den inre beklädnaden.
En modern ytterväggbestår ofta av värmeisolering i flera skikt – utvändig isolering, primär isolering respektive invändig isolering. Det yttersta skiktet kan vara en isolerskiva med något högre densitet. Vindskyddet kan placeras innanför den yttre isolerskivan. Primärisoleringen är placerad mellan de bärande reglarna medan den invändiga isoleringen placeras i ett så kallat installationsskikt. Ångspärr/ångbroms kan placeras mellan primärisolering och invändig isolering.

Värmeisoleringsförmågan är i hög grad beroende av noggrannheten i arbetsutförandet. Springor och spalter kan vara förödande.

Genomföringar i yttervägg för ventiler, ventilationsaggregat, tilluftsdon, vattenrör och dylikt måste utföras med varsamhet. Annars kan konvektionsströmmar leda fuktig luft in i väggkonstruktionen där den sedan kan kondensera.

Bild 3. Genomföring i yttervägg. Siffrorna 1,2 och 3 visar på invändig stos, utvändig stos med stöd i vindskyddet respektive utvändig stos med stöd i fasadskiktet. Observera att vindskydd och invändig beklädnadsskiva har stöd i bakomliggande träbaserad skiva.

Fasadkonstruktion

En träregelvägg kan förses med andra fasadmaterial än trä. Exempel på träregelvägg med annan fasadbeklädnad än trä är skalmursväggen med utvändigt ytskikt i tegel eller puts. Denna vägg uppfyller som utfackningsvägg i flerbostadshus kraven på viss brandklass och skydd mot brandspridning mellan lägenheter.

Den murade eller putsade fasadkonstruktionen utsätts för stora fuktbelastningar, förhållanden som måste lösas på ett tillfredsställande sätt för varje väggtyp. Dessutom fordras förankring av murverk och putsskikt i den bärande konstruktionen, fördelning av vertikala laster till grund eller bjälklag och en lösning av de värmeisoleringsproblem i form av köldbryggor, som uppstår vid bjälklagskanter. Murade och putsade fasader ska vara ventilerade med luftspalt.

Skalväggar med en insida som är skild från utsidan av ett värmeisolerande skikt har sedan länge använts i stenhus men förekommer även i trähus för att öka isolertjockleken utan att öka den bärande stommens dimensioner i motsvarande grad. 

Bild 4. Exempel på värmeisolerad yttervägg med fasad av murverk och isolering i tre skikt.

Bild 5. Exempel på träregelvägg med stående träpanel och isolering i tre skikt.

När man använder andra fasadmaterial än träpanel utgör system med element av KL-trä ett mycket bra underlag för infästning av fasadmaterialet. KL-träelementens plana ytor och goda infästningsmöjligheter gör att isoleringsmaterial anpassade för puts och tegel enkelt kan monteras på skivorna. Putssystem upp till tre våningar har provats i konkreta objekt med gott resultat (Vetenskapsstaden, Stockholm). För andra fasadmaterial som tegel, plåt, sten med mera kan normala byggmetoder användas. För högre byggnader med trästommar ska alltid horisontella rörelsefogar beaktas.

Anslutning vägg – grund

Ett känsligt parti av en yttervägg är dess nedersta del, vid mötet med grunden. Anslutningen mellan vägg och panel ska utföras på ett sådant sätt att:

• inträngande vatten och fukt leds ut och luftas ut
• kapillärsugning och fuktdiffusion från grunden hindras att skada anslutande väggar och bjälklag
• stänkvatten från nederbörd eller fukt från markytan inte skadar fasaden eller bakomliggande väggkonstruktion.