Ankarspik finns bandad för spikpistoler vilket underlättar montaget då det fort blir stort antal ankarspik i dessa förband.
Man bör använda en spikpistol som är avsedd för ankarspik och spika i de hål som finns i byggbeslaget. En typ av spikpistol som fungerar bra är högtryckspistol med magasin för rundbandade ankarspik. Till dessa maskiner hör en egen kompressor och en cirka 30 m lång slang upprullad på en vinda.
Ankarskruv monteras i regel med hjälp av en skruvdragare – men även bandad ankarskruv för skruvautomat finns på marknaden.
Typ av och antal fästdon som ska användas anges av ansvarig byggnadskonstruktör på konstruktionsritningar, som även ska innehålla uppgifter om hållfasthetsklass och längder på spik och träskruv.
Fästdon anpassas avseende beständighet med förväntad livslängd till aktuell korrosivitetsklass. Korrosivitetsklass för fästdon ska i regel överensstämma med stålbeslagets korrosivitetsklass. Även detta ska framgå av konstruktionsritningen.
Laskar av UPE-profil, plattstål eller limträ, används till större konstruktioner och då används ofta genomgående maskingängad skruv med bricka och mutter. Laskar av limträ kan dimensioneras för att uppfylla brandklass R30 eller R60.
Pelar-balkanslutning av limträ med laskar av UPE-profil samt infästning med maskingängad skruv och mutter.
Det finns flera typer av träskruv som kan användas för montering av stålbeslag mot limträ. Så kallad fransk träskruv är en skruv som kräver förborrning. Den traditionella franska träskruven har den ogängade delen i samma diameter som den gängade delen, vilket kan leda till sprickbildning om det förborrade hålets diameter är mindre eller lika med den ogängade delens diameter. Den traditionella modellen av fransk träskruv, har numera ersatts av modernare träbyggnadsskruvar, till exempel sexkantig träskruv.
Moderna så kallade träbyggnadsskruvar är självborrande och kräver i regel ingen förborrning. En speciell dubbelgängad skruv – universalskruv – kan användas som förbindare utan beslag.
Det ska framgå av konstruktionsritningarna hur eventuella beslag och fästdon ska monteras.
Sexkantig träskruv är en typ av träbyggnadsskruv anpassad för att fästa kraftigare stålbeslag till stora limträkonstruktioner och finns i ett stort antal dimensioner och längder. Här är det den del av halsen direkt under huvudet som ska passa in i det hål som finns i beslaget. Det är viktigt att välja rätt sexkantig träskruv till beslagen för att åstadkomma ett bra förband.
Sexkantig träskruv har ett huvud som är sexkantigt och har även torx-anslutning. Den är tillverkad av härdat stål, är självborrande och kan med fördel ersätta fransk träskruv. Den sexkantiga träskruven är robust och finns med varierande zinkskiktstjocklek, beroende på önskad livslängd. Denna typ av träskruv drivs enkelt ner i limträet och motverkar sprickbildning och den kan användas tillsammans med fyrkantig eller rund bricka av varmförzinkat stål.
Till avancerade limträkonstruktioner används ofta dymlingar av rundstål, i samband med montage av beslag av inslitsade stålplåtar i limträelementen. Anvisningar om detta, till exempel förborrning, ska framgå av konstruktionsritningen.
Självborrande dymlingar i kombination med inslitsade stålplåtar förekommer också och då bör information från dymlingstillverkaren inhämtas för att få erforderlig kunskap om montaget.
Det är i regel ansvarig byggnadskonstruktör som dimensionerar och väljer typ av fästdon, kvalitet och korrosivitetsklass. I det enskilda projektet ska uppgifter framgå av konstruktionsritningar. Tillverkare av spik och träskruv har i regel utförlig information och anvisningar om användning och dimensionering.
Figur 8.1 Ankarspik.
Används i kombination med byggbeslag.
Figur 8.2 Ankarskruv.
Används i kombination med byggbeslag.
Figur 8.3 Maskingängad skruv med bricka och mutter.
Figur 8.4 Sexkantig träskruv. Med specialutformade gängor. Behöver inte förborras.
Figur 8.5 Dymling. Används för montering av inslitsade stålplåtar i träkonstruktioner.
Figur 8.6 Borrande dymling. Används för montering av inslitsade stålplåtar i träkonstruktioner.
