Ett uppstickande stag med vänstergänga och en vantskruv (spännhylsa) är den bästa utformningen, se figur 10.3. Det finns även andra sätt att ordna en spännanordning. En konstruktionsritning ska redovisa den metod som ansvarig byggnadskonstruktör föreskrivit.
Om diagonalerna av rund stålstång är ersatta med en tryckstyv sträva av limträ eller stålprofil blir det inget kryss, utan det räcker med denna typ av sträva för last i båda riktningar. En justerbar sträva är av fördel vid montaget.
Anslutningar av stag mot limträtakbalk varierar med olika lösningar, vilka ska framgå av konstruktionsritningarna. Den vanligaste lösningen är ett borrat hål i limträtakbalken med samma vinkel som staget. På sidan av limträtakbalken skruvas ett beslag med så kallade halvmånar, som stagets bricka vilar på, se figur 10.5. I en del projekt är limträtakbalken förberedd med träknap och stålbrickor, se figur 10.6.
Vissa stag har så lite last att brickorna kan fällas in i limträelementen. Detta kräver att urtag görs på ett sådant sätt att det skapas bra anliggning mellan bricka och limträ och därför utförs de oftast runda.
Figur 10.3 Exempel på anslutning av vindkryssdiagonal till grundkonstruktionen. Vantskruv (spännhylsa) underlättar justeringen av vindkrysset.
Figur 10.4 Exempel på anslutning av tryckstyv limträsträva med justerbart beslag mot betongfundament.
Figur 10.5 Motsvarande anslutning som nedan, men med ett så kallat halvmånebeslag.
Figur 10.6 Limträtakbalk med förberedd limträknap, mutter, bricka, plattstål och förborrat hål för diagonalstag av rund stålstång.
