Användarna känner av de lågfrekventa rörelserna i byggnader och andra konstruktioner på tre sätt:
- Accelerationer ger upphov till krafter i kroppen som registreras av balansorganen.
- Visuella signaler, till exempel rörelse i relation till betraktaren av föremål som vilar på eller är upphängda i konstruktionen.
- Audiella signaler, till exempel knarrande eller skramlande som förorsakas av konstruktionens rörelser.
Vibrationer förorsakade av människor är nästan alltid fråga om brukbarhet, eftersom de irriterar användarna. Ibland är personen som upplever vibrationer densamma som förorsakar dem, medan det i andra fall kan vara andra människors aktivitet som förorsakar irritation. Därför är personens egen aktivitet viktig för upplevelsen av vibrationer. När en person går på ett golv tolereras vibrationer med mycket större amplitud än om personen skulle sitta lugnt vilande, läsande eller skrivande. Vid klassificering av mänskliga upplevelser och toleranser ska både den pågående aktiviteten och förhållandet mellan källan och sensorn beaktas. För detta används ofta följande definitioner:
- Golvsvikt är ett begrepp som beskriver upplevelsen av den självvållade nedböjningen och vibrationen av golvet förorsakad av ett enskilt steg under den tid som foten är i kontakt med golvytan.
- Störande svängningar förorsakade av ett steg beskriver hur en person upplever golvets vibration förorsakad av andra människor.
Golvsvikt är vanligen problem endast för lätta golvkonstruktioner och sådana som deformeras under en koncentrerad last. Sådana golv är vanliga i lätta konstruktioner med trästomme och i andra byggnader med golvbjälklag av trä. I termer av responsen för ett golvsystem omfattar golvsvikt statisk nedböjning och impulshastighetsrespons, medan störande svängningar omfattar impulshastighetsrespons och stationär vibrationsrespons.
Askims torg, Göteborg.