För att erhålla ett dimensionerande kombinationsvärde för varje situation bör varje last betraktas turvis som huvudlast (med sitt fulla värde) och kombineras med de andra lasterna, som beaktas med sina kombinationsvärden. Dessa fås genom att det karakteristiska värdet Qk reduceras med faktorerna ψ0, ψ1 och ψ2 som beskrivs enligt följande:
- Kombinationsvärdet (ψ0Qk), används för verifiering i ULS och för de karakteristiska kombinationerna för irreversibel SLS (följden av lasterna som överskrider ett visst bruksgränskrav består när lasterna upphör att verka).
- Frekventa värdet (ψ1Qk), används för verifiering i ULS för olyckslaster och för reversibel SLS. Det frekventa värdet överskrids ungefär 1 procent av tiden.
- Kvasi-permanenta värdet (ψ2Qk), används för att uppskatta långtidsverkan i SLS, såsom nedböjningar eller sprickbildning, och för att beakta variabel last i olycksfallskombinationer i ULS. Det kvasi-permanenta värdet motsvarar den variabla lastens tidsmedelvärde.
Faktorn ψ2 kan även uppfattas som en faktor som konverterar kortvariga laster till motsvarande permanenta laster när långtidseffekterna av krypning beräknas.
Eurokod 0 definierar kombinationsregler för laster för de olika dimensioneringssituationer som visas i tabell 2.1. Dessa regler definierar hur permanenta laster och variabla laster bör kombineras för att lasteffekten ska kunna bestämmas. Den följande generella ekvationen gäller till exempel för dimensionering vid varaktiga eller tillfälliga dimensioneringssituationer i brottgränstillstånd, ekvation 2.6.
2.6 \({E_\rm d} = \sum\limits_{j \ge 1}^{} {{\gamma _{\rm G,j}}} \cdot {G_{\rm k,j}} + {\gamma _{\rm Q,1}} \cdot {Q_{\rm k,1}} + \sum\limits_{i>1}^{} {{\gamma _{\rm Q,i}}} \cdot {\psi _{\rm 0,i}} \cdot {Q_{\rm k,i}}\)
där indexen j och i avser den i ordningen j varande permanenta lastkomponenten och den i ordningen i varande variabla lastkomponenten, och
- Qk,1 är det karakteristiska värdet för huvudlasten.
- γQ,1 är partialkoefficienten som tillhör Qk,1.
Torggallerian, Sälen.
