Från konstruktionssynpunkt görs skillnad mellan en bros underbyggnad och överbyggnad. Överbyggnaden består av den, för det mesta horisontella, lastbärande delen som sträcker sig över hinder som vattendrag. Överbyggnaden består av körbanan, huvudbalkarna som bär upp körbanan och slutligen den primära konstruktionen, till exempel balkar och bågar, som bär alla laster (egentyngd, trafiklast, snö och vind) och överför dem till underbyggnaden. Underbyggnaden för alla laster till grunden som består av landfästen och olika slag av mellanstöd. Numera byggs dessa företrädesvis av armerad betong, ibland av stål, men tidigare var också sten och tegel vanliga byggnadsmaterial. Pålverk av trä kan användas om de skyddas i de fall de är i kontakt med vatten.
Balkbroar, bågbroar och broar som bärs upp av kablar (hängbroar och snedkabelbroar) är de tre huvudtyperna för överbyggnad, se figur 3.20 och 3.21. Till balkbroar brukar man då även räkna plattbroar, fackverk och andra typer av sammansatta stångkonstruktioner, se figur 3.20. Kombinationer av olika typer förekommer också. Eftersom de konstruktionssystem som används för tak (och som är beskrivna tidigare) och de som används för broar inte skiljer sig mycket från varandra, betraktas i det följande endast sådana aspekter som är speciella för träbroar.
Vilken konstruktionstyp som är lämpligast i det enskilda fallet beror på de specifika förutsättningarna, till exempel vilken fri spännvidd och vilken fri höjd som krävs, tillgänglig konstruktionshöjd och vilken typ av trafik som bron är avsedd för. Ofta har utseendet stor betydelse eftersom stora broar som regel utgör dominerande inslag i landskapet. Andra faktorer som påverkar valet är grundförhållandena och eventuella krav eller önskemål om att ett visst byggnadsmaterial ska användas.
Figur 3.20 Olika typer av balkbroar. a) Rak balk, b), c) fackverk, d) sprängverk, e) hängverk, f) hängsprängverk.
Figur 3.21 a) Bågbro, b) hängbro, c) snedkabelbro.
Läs mer: