Limträ har utmärkta hållfasthets- och styvhetsegenskaper och bättre än konstruktionsvirke av motsvarande storlek. I förhållande till sin egentyngd har limträ högre bärförmåga än andra konstruktionsmaterial och därför kan man bygga stora konstruktioner med spännvidder ända upp till 150 m. Även längre spännvidder än så är tekniskt möjliga. Eftersom tvärsnittet kan utformas fritt och limträelementets tvärsnittshöjd kontinuerligt kan varieras eller krökas och spännvidden dessutom kan vara lång, har limträ blivit ett omtyckt material i många arkitektoniskt värdefulla projekt.
Idag används limträ för allehanda konstruktioner, inklusive småhus, flervåningshus, hallbyggnader, idrottsarenor och vägbroar. Med lämpligt utförande och genomtänkta detaljer samt skydd mot väderpåverkan (eventuellt med en ytbehandling) kan limträ användas till en mångfald konstruktioner.
Otto Hetzer (1846–1911), timmerman, ingenjör, sågverksägare och innovatör från Weimar, Tyskland, innehade fem olika tyska patent, beviljade under åren 1892–1907, på olika byggnadskomponenter gjorda av ingenjörsmässigt förädlat trä. I patent nummer DRP No. 197773 år 1906 beskriver Otto Hetzer hur bågformade laminerade balkar ska tillverkas. Balkarna kallades för ”Hetzer-Binder” (Hetzerbalk). Limmet som användes var kasein framställt av mjölkprotein. En viktig tidig konstruktion var “Reichseisenbahnhalle” vid världsutställningen i Bryssel, Belgien år 1910. De dragbandsförsedda limträbågarna hade en fri spännvidd av 43 m. Vid den tiden hade Otto Hetzer redan förverkligat ungefär 50 projekt med förhållandevis stora spännvidder.
Limträtekniken introducerades i Norden under 1900-talets andra årtionde. Den norske ingenjören Guttorm Brekke (1885–1980) hade tillbringat en tid i Weimar vid företaget Otto Hetzer AG och efter att han hade förvärvat rättigheterna för Norge, Sverige och Finland, började han tillverka limträ i Mysen i Norge. Företaget Trekonstruktioner A/S grundades i Kristiania (Oslo) i Norge år 1918. År 1919 grundades ett svenskt dotterbolag i Töreboda, där det fortfarande tillverkas limträ. Några av Sveriges första limträkonstruktioner är centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Alla tre byggdes under 1920-talet.
För närvarande finns det ungefär tio etablerade limträtillverkare i de nordiska länderna. Tack vare den europeiska standardiseringen är certifieringsprocessen i de olika länderna likadan. Den harmoniserade standarden SS-EN 14080 ger de generella kraven, vilka limträtillverkarna ska uppfylla för att kunna CE-märka sin produkt.
Framsidan på det svenska patentet för Hetzer-Binder.
