Som i fallet med sadelbalkar, är den dimensionerande lasten qd, takvinkeln α och spännvidden l kända parametrar.
Det första steget är att bestämma balkhöjden vid läget för den största böjspänningen, alltså vid x = x0 från upplag. Som i fallet med sadelbalkar antas därför att tvärsnittet x0 befinner sig vid läget l ⁄ 4 från upplag. Dessutom antas att balkens böjhållfasthet fm,d bör reduceras med en faktor km,α ≈ 0,9. Med dessa antaganden kan den erforderliga balkhöjden vid x = x0 uppskattas med hjälp av följande ekvation:
7.25 \({h_{{\rm x_0}}} = \frac{{3 \cdot l}}{4} \cdot \sqrt {\frac{{{q_\rm d}}}{{b \cdot \left( {0,9 \cdot {f_{\rm m,d}}} \right)}}} \)
Balkhöjden vid upplag och nock kan sedan beräknas så att man betraktar de geometriska förhållandena mellan parametrarna som ges i figur 7.14.
Osymmetrisk snölast enligt EKS 10 kan behandlas på samma sätt som för sadelbalkar. Man räknar vid överslagsdimensionering med läsidans last jämnt utbredd över hela balken. Vid slutlig dimensionering kan man sedan använda sig av noggrannare beräkningsmetoder.
Fröåkra kostall, Lyrestad.
Tabell 7.3 Geometriska parametrar för preliminär dimensionering av krökta balkar och bumerangbalkar.
| Balktyp | Bredd b |
Höjd vid upplag h0 |
Höjd vid nock hap |
Krökningsradie r |
| Krökt balk | l ∕ 140 – l ∕ 120 | ≥ l ∕ 30 | ≈ l ∕ 17 | ≥ 10 m |
| Bumerangbalk | l ∕ 100 – l ∕ 80 | ≥ l ∕ 30 | ≈ l ∕ 13 | ≥ 10 m |
