Bärförmåga beräknas med utgångspunkt från de materialvärden som gäller för den last i en lastkombination som har kortast varaktighet. Nedböjning beräknas som summan av de ingående lasternas nedböjningsbidrag; vart och ett beräknat med hänsyn till den enskilda lastens varaktighet.
Vilken varaktighetsklass eller lasttyp som en last ska hänföras till beror i viss mån på geografiska, klimatiska och kulturella förhållanden. Snölast betraktas till exempel som långvarig (vanligt värde) eller medellång (karakteristiskt värde) i Sverige och Finland, medan Norge och Danmark och stora delar av övriga Europa behandlar snölast som kortvarig.
Träets fuktkvot har, liksom lasternas varaktighet, stor inverkan på materialets hållfasthet och styvhet. Torrt trä är både starkare och styaare än fuktigt trä. Byggnormerna hanterar detta genom att definiera ett antal klimatklasser, var och en representerande ett bestämt fuktkvotsintervall inom det område som är typiskt för byggnadskonstruktioner. Byggnormerna anger korrektionsfaktorer för hållfasthets- och styvhetsvärden med hänsyn till lastvaraktighetsklass. Träets slutfuktkvot i en konstruktion bestäms utifrån sin omgivning, temperatur och luftens relativa fuktighet, se figur 1.1.
Figur 1.1 Jämviktsfuktkvoten i trä som funktion av temperaturen vid olika värden på relativa luftfuktigheten, RF.
Klimatklass 1 karakteriseras av en miljö där den relativa luftfuktigheten endast under några få veckor per år överstiger 65 % och aldrig når 80 %. Detta motsvarar en fuktkvot i materialet som bara under kortare perioder överstiger 12 %. Hit räknas bland annat:
- Vindsbjälklag och takkonstruktioner i kalla men ventilerade vinds- utrymmen över varaktigt uppvärmda lokaler.
- Väggskivor i ytterväggar till varaktigt uppvärmda byggnader om de skyddas av ventilerad och dränerad beklädnad.
- Bottenbjälklag över kryputrymmen som ventileras med inomhusluft.
- Stommar i väl ventilerade simhallar, ishallar och isolerade ridhus.
Klimatklass 2 karakteriseras av en miljö där den relativa luftfuktig- heten endast under några få veckor per år överstiger 80 %. Detta motsvarar en fuktkvot i materialet som bara under kortare perioder överstiger 16 %. Hit räknas bland annat:
- Bjälklag över uteluftsventilerade kryputrymmen.
- Takstolskonstruktioner i lokaler eller byggnader som inte är permanent uppvärmda, till exempel fritidshus, kalla lagerbyggnader, oisolerade ridhus och jordbruksbyggnader.
- Konstruktioner i dåligt ventilerade simhallar.
Klimatklass 3 karakteriseras av en miljö som ger ett större fuktinnehåll än det som svarar mot klimatklass 2. Hit räknar man bland annat:
- Konstruktioner i lokaler eller byggnader med fuktalstrande verksamhet eller lagring.
- Konstruktioner som är oskyddade mot nederbörd eller i direkt markkontakt.
Fackverkskonstruktion vid brobyggande.
