Egentyngden har stor betydelse för konstruktionen då denna last gäller under lång tid. Även om den i jämförelse med snölast ofta är relativt liten så kan egenlast medverka till stora krypningar hos träkonstruktioner. Vid projektering av takstolar och speciellt i tidiga skeden av projektet då alla delar inte är förbestämda används ofta värden för egenlasten enligt tabell 1.6.
Tabell 1.6 Vanligt förekommande värden för egenlast.
| Typ av konstruktion | Egenlast |
| Lätt tak | 0,10-0,35 kN/m2 |
| Tungt tak | 0,55-1,00 kN/m2 |
| Bjälklag med isolering | 0,25-0,35 kN/m2 |
| Takstolar | 0,05 kN/m2 |
Tabell 1.7 Egentyngd och minsta taklutning för olika typer av taktäckning.
| Taktäckning | Egentyngd (kN/m2) | Vanligt förekommande minsta rekommenderad taklutning |
| Kanalplast | 0,05 | 5° |
| Tätskiktsmatta, underlagspapp, underlagsspont | 0,20 | 3° |
| Shingel, underlagspapp, underlagsspont | 0,25 | 14° |
| Takplåt dubbelfalsad, underlagspapp, underlagsspont | 0,20 | 5,7° |
| Takplåt profilerad, läkt, underlagsduk | 0,10 | 14° |
| Takpannor falsade, läkt, underlagspapp, underlagsspont | 0,60 | 14° |
| Takpannor falsade, läkt, underlagsduk | 0,45 | 14° |
| Takpannor ofalsade, läkt, underlagspapp, underlagsspont | 0,50 | 22° |
Ovan angivna värden inkluderar inte bärverk, isolering och invändig beklädnad.
Vid slutgiltig dimensionering av takstolen och konstruktionen i sin helhet kan det behövas en noggrannare bestämning av kon- struktionens egentyngd. Vanligt förekommande egentyngd för olika material visas i tabell 1.7.
Ytterligare information om allmänna laster, egentyngd och nyttig last för byggnader återfinns i Eurokoder och standarder samt tillverkarnas produktblad.
