Svenskt Trä Logo

1.3.3 Vindlast

Publicerad 2021-11-02

Vindlasten ger även ett bidrag till totala lasten på takytan. Vindlaster kan även ge upphov till uppåtriktade krafter, lyftkrafter, som bestäms vid dimensionering av takstolar och infästningar. I de flesta fall motverkas lyftkrafterna av egentyngden hos takkonstruktionen. Taket förankras i stommen med hjälp av byggbeslag eller bandstål.

Verksam vindlast kan beräknas enligt följande:

Den verksamma vindlasten på en yta, we, på höjden z erhålls enligt följande för utvändig vindlast:

\(w_{\mathrm{e}}=q_{\mathrm{p}}(z_{\mathrm{e}})\cdot c_{\mathrm{p}\mathrm{e}}\)

och för invändig vindlast: 

\(w_{\mathrm{i}}=q_{\mathrm{p}}(z_{\mathrm{i}})\cdot c_{\mathrm{p}\mathrm{i}}\)

där:

qp(ze)
är karakteristiskt hastighetstryck för utvändig vindlast.

qp(zi)
är karakteristiskt hastighetstryck för invändig vindlast.

cpe
är formfaktor för utvändig vindlast.

cpi
är formfaktor för invändig vindlast.

I de fall hänsyn till topografin eller till byggnadens egenfrekvens inte behöver beaktas kan hastighetstrycket beräknas enligt:

\(q_{\mathrm{p}}(z)=c_{\mathrm{e}}(z)\cdot q_{\mathrm{b}}\)

där:

qb
är referenshastighetstrycket.

Ce(z)
är exponeringsfaktorn, enligt Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Vindlastkartor över Sverige finns bland annat publicerade på Boverkets hemsida. Ytterligare information om   formfaktorer och lastfördelning på takytor återfinns i gällande Boverkets konstruktionsregler, EKS, och SS-EN 1991-1-4.

ur 1.3 Referensvindhastighet enligt Boverkets konstruktionsregler, EKS 11.
Figur 1.3 Referensvindhastighet enligt Boverkets konstruktionsregler, EKS 11.
Referensvindhastighetens grundvärde vb,0 i m/s som bestäms på 10 m höjd över marken i terrängtyp II.

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok