Verksam vindlast kan beräknas enligt följande:
Den verksamma vindlasten på en yta, we, på höjden z erhålls enligt följande för utvändig vindlast:
\(w_{\mathrm{e}}=q_{\mathrm{p}}(z_{\mathrm{e}})\cdot c_{\mathrm{p}\mathrm{e}}\)
och för invändig vindlast:
\(w_{\mathrm{i}}=q_{\mathrm{p}}(z_{\mathrm{i}})\cdot c_{\mathrm{p}\mathrm{i}}\)
där:
qp(ze)
är karakteristiskt hastighetstryck för utvändig vindlast.
qp(zi)
är karakteristiskt hastighetstryck för invändig vindlast.
cpe
är formfaktor för utvändig vindlast.
cpi
är formfaktor för invändig vindlast.
I de fall hänsyn till topografin eller till byggnadens egenfrekvens inte behöver beaktas kan hastighetstrycket beräknas enligt:
\(q_{\mathrm{p}}(z)=c_{\mathrm{e}}(z)\cdot q_{\mathrm{b}}\)
där:
qb
är referenshastighetstrycket.
Ce(z)
är exponeringsfaktorn, enligt Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Vindlastkartor över Sverige finns bland annat publicerade på Boverkets hemsida. Ytterligare information om formfaktorer och lastfördelning på takytor återfinns i gällande Boverkets konstruktionsregler, EKS, och SS-EN 1991-1-4.
Figur 1.3 Referensvindhastighet enligt Boverkets konstruktionsregler, EKS 11.
Referensvindhastighetens grundvärde vb,0 i m/s som bestäms på 10 m höjd över marken i terrängtyp II.