Förutsättningar | |
Byggnadens bredd | B = 15 m |
Byggnadens längd | L = 30 m |
Taklutning | α = 23° |
Totalhöjd | H = 7,1 m |
Väggens höjd | hvägg = 3,5 m |
Centrumavstånd takstolar | c = 1 200 mm |
Yttertak | Lätt yttertak, qG,k = 0,3 kN/m2. |
Snözon | 2,0 |
Referensvindhastighet | vb,0 = 24 m/s |
Säkerhetsklass | 2 |
Höjd takfot | htakfot = 400 mm |
Höjd nock från väggband | hnock = 0,5 B tan α + htakfot = = 0,5 · 15 · tan23 + 0,4 = 3,6 m |
Överramens längd exklusive takfot | löverram = 0,5 · B/cosα = 0,5 · 15/cos23 = 8,14 m |
Uppställningstolerans takstolar | Maximal snedställning Δ0 = 20 mm. |
Stabilisering globalt | Vindkryss. Innertaket, takstolarnas underramar, stabiliseras med hjälp av fackverk. Dimensioneras inte i exemplet. |
Last mot gavel fördelas | Enligt figur 9.2. |
Antal parallellfackverk | 3 per sida, placering enligt figur 9.3. |
Antal takstolsfack per parallellfackverk | n = 25/3 = 8,3 |
Infästning dragband | Cirka 0,7 meter från nock och då blir dragbandets lutning β = 32°. |
Innertakskiva | Innertaksskivan dimensioneras för att fördela halva gavellasten till ytterväggar. Last mot gavel fördelas enligt figur 9.2. |
Övrigt | Vinden på gavel, tryck, överförs via kortlingar till alla parallellfackverken medan vindsug tas av enbart närmast liggande parallellfackverk. |
Figur 9.1 Skiss WW-takstol.
Figur 9.2 Fördelning av vindlast mot gavel.
Figur 9.3 Takplan, en takhalva redovisad. Grönt streck indikerar kortlingsrad, blått streck indikerar nocklinje.