Svenskt Trä Logo

5.4.1 Krav på stabiliserande system

Publicerad 2021-11-02

Bärverk som inte på annat sätt gjorts tillräckligt styva ska strävas för att förebygga instabilitet eller stora deformationer. Vid dimensionering av bärverk beaktas spänningar som orsakas av geometriska och konstruktiva imperfektioner och även spänningar orsakade av andra ordningens effekter.

takstolar_netto-017_fixad.jpg
Stabiliserande system med parallellfackverk.

Vid dimensionering av takkonstruktionen ska kontroll och dimensionering göras av både lokala deformationer av takstolar såväl som globala deformationer av ett antal samverkande takstolar. Det gäller vanligtvis för takstolens överram men även takstolars hanbjälkar och underramar.

Exempel på globala deformationer framgår i figur 5.9, sidan 5.4 Principer för stabilisering av tak, vilket kan undvikas med rätt  dimensionering  av  ingående  komponenter och stabiliserande system. Takstolarnas överramar och hanbjälkar sammanbinds via takläkt respektive  glespanel  och  ska  förhindra lokal utböjning av överram, se figur 5.10 c) och d) och figur 5.11. För ett stabilt system är exempelvis de separata takstolarna sammankopplade via läkt och krafter förs vidare via dragband eller snedsträvor ner till hammarband. Betraktas hela taket kommer deformationen globalt kunna ske enligt figur 5.10 c). Nocken förskjuts något på grund av toleranser vid montage och längdförändring av dragband samt rörelser i förband. Takstolarnas överramar kommer att böja ut i samma riktning. Förskjutningen av nocken ger en extra last på det stabiliserande systemet i jämförelse med figur 5.10 a). Används en momentstyv knutpunkt kan utböjningen bli som i figur 5.10 b) dock är det en lösning som sällan förekommer.

Vid dimensionering av strävningar för tryckta bärverk och bärverkssystem av balkar eller fackverk är konstruktörer idag i första hand hänvisade till vad som anges i SS-EN 1995-1-1. Metoden som där föreskrivs är acceptabel men har ifrågasatts, speciellt för längre spännvidder. Forskning och utvecklingsarbete har genomförts. Bland annat i rapporten ”Stabilisering/sidostagning av sadeltak med stora spännvidder uppbyggda av spikplåtsförbundna fackverkstakstolar av trä” presenteras fördjupande metoder för beräkningsmetoder för sidostabilisering av takkonstruktioner.

Figur 5.11 Möjliga utböjningsformer för hanbjälke

Figur 5.10 Möjliga utböjningsformer för takstolens överram.
Det är vanligtvis tillräckligt att undersöka form c) och d).

Möjliga utböjningsformer för hanbjälke.

Figur 5.11 Möjliga utböjningsformer för hanbjälke.

 

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok