\(F_{\mathrm{v},\mathrm{R}\mathrm{d}}\displaystyle \geq F_{\mathrm{E}\mathrm{d}}=\frac{b}{n}\cdot\tau_{\mathrm{E}\mathrm{d}}\)
där:
Fv,Rd
är fästdonets dimensionerande tvärkrafthållfasthet.
b
är takskivans bredd.
τEd
är aktuell skjuvspänning.
n
är antal spik eller skruv.
Kontroll av utdragskraft görs enligt:
\(F_{\mathrm{a}\mathrm{x},\mathrm{R}\mathrm{d}}\displaystyle \geq F_{\mathrm{a}\mathrm{x},\mathrm{E}\mathrm{d}}=\frac{q_{\mathrm{d}}}{n}\cdot A\)
där:
Fax,Rd
är fästdonets dimensionerande utdragshållfasthet.
A
är takskivans yta eller delyta.
qd
är dimensionerande lyftkraft orsakad av vindlast.
Kontroll av kombinationen av laster ska även göras enligt SSEN 1995-1-1 enligt följande:
\((\displaystyle \frac{F_{\mathrm{a}\mathrm{x},\mathrm{E}\mathrm{d}}}{F_{\mathrm{a}\mathrm{x},\mathrm{R}\mathrm{d}}})^{2}+(\frac{F_{\mathrm{v},\mathrm{E}\mathrm{d}}}{F_{\mathrm{v},\mathrm{R}\mathrm{d}}})^{2}\leq 1,0\)
Vindlasten verkar olika på taket. För de olika zonerna ska kombinationen av laster kontrolleras vilket medför att antalet spik kan behöva ökas i randzoner.
