3.2.1 Spikplåtar, dragband och dragbandssystem

Spikplåtar

Spikplåtar är tunna plåtar som har utstansade och åt en sida utvikta tänder, se figur 3.2 b), som trycks in i konstruktionsvirket. De används för att sammanfoga olika virkesstycken i exempelvis en takstol. Spikplåtarnas tänder pressas in på båda sidor av virket kring en knutpunkt med tryckpress som pressar hela plåten samtidigt. Spikplåtar tillverkas i tjockleksintervallet 1,0 till 2,0 mm av en varmförzinkad plåt i klass Z275 vilket lämpar sig för konstruktioner i klimatklass 1 och 2. För konstruktioner i till exempel korrosiva miljöer kan det behövas bättre rostskydd eller spikplåtar i rostfritt stål. Olika spikplåtstillverkare har olika utformning och mönster. Normalt är tändernas längd mellan 10 och 15 mm långa. Spikplåtar tillverkas vanligtvis av stål med en sträckgräns på 350 MPa och en brotthållfasthet på över 470 MPa. Spikplåtar omfattas av SS-EN 14545 som är en harmoniserad standard vilket innebär att spikplåtar måste vara CE-märkta och åtföljas av en så kallad prestandadeklaration.

Förband som används till industriellt tillverkade bärverk av trä ska placeras enligt vad som angetts i dimensioneringsunderlaget med en marginal av mindre än 10 mm i någon riktning i förhållande till vad som angetts på ritningen. Glipor mellan virkesytan och spikplåtens undersida får inte överstiga 1 mm och får inte förekomma på mer är 25 procent av förankringsarean i någon av träbärverkets förband.

Förband av spikplåtar får inte sticka ut utanför bärverkens yttre kanter. Förbandets nedre kant som är beläget över en upplagspunkt ska vara minst 3 mm från den bärverksdels nedre kant som är i kontakt med stödet.

CE-märket används inom olika produktområden.

Figur 3.2 Exempel på spiknings- och spikplåtar.

1. Spikningsplåtar. Används som laskplåt i träkonstruktioner av olika slag, exempelvis vid montering av Spikas eller skruvas med ankarspik eller ankarskruv.
2. Spikplåtar. Används som laskplåt i konstruktioner av olika slag, som till exempel vid industriell tillverkning av
3. Kombiplåtar. Används då takstolar behöver skarvas för att kunna Spikas eller skruvas på byggarbetsplatsen med ankarspik eller ankarskruv.

Figur 3.3 Dragband.

Figur 3.4 Exempel på mått för dragband.

Dragband

Dragband används vanligtvis för stabilisering och infästning av takkonstruktioner. De används även till vindkryss i bjälklag och väggar. För att dragband ska få avsedd funktion är det viktigt att de monteras väl spända och att infästningar dimensioneras enligt gällande normer. Dragbanden tillverkas av galvaniserad stålplåt med mått enligt tabell 3.2 och med 5 mm hål för montering med ankarspik eller ankarskruv.

Dimensionerande bärförmåga för dragbanden bestäms av nettotvärsnittet och stålkvaliteten. Tillverkare av dragband har ofta i sina datablad tabellerat värden för dimensionerande bärförmåga, se tabell 3.3.

Tabell 3.2 Vanligt förekommande dimensioner för dragband.

Tabell 3.2 Vanligt förekommande dimensioner för dragband.

Dragband	Tjocklek (mm)	Bredd (mm)	Längd (m)
2,0 × 40	2,0	40	50
2,0 × 60	2,0	60	50
2,0 × 80	2,0	80	50
3,0 × 40	3,0	40	50

Tabell 3.3 Exempel på dimensionerande bärförmåga för dragband.

Typ	Dimensionerande bärförmåga (kN)
2,0 × 40	12,0
2,0 × 60	22,5
2,0 × 80	30,0
3,0 × 40	22,5

 

Figur 3.5 Exempel på dragbandssystem för takkonstruktioner.

Tabell 3.4 Dimensionerande bärförmåga för dragbandssystem.

Lastvaraktighetsklass kort, klimatklass 2
Ankarspik eller ankarskruv	Dragbandsvinkel	FRd (kN)
9 + 9 st 4,0 × 40	20°− 40°	21,0
9 + 9 st 4,0 × 40	45°	20,2
9 + 9 st 5,0 × 35	20°− 45°	21,0

 

Dragbandssystem för takkonstruktioner

Färdiga dragbandssystem kan användas vid stabilisering av takkonstruktioner. Systemen byggs upp av ändbeslag, kopplingsbeslag och dragband. De olika delarna sammankopplas med skruv, se figur 3.5. Uppspänningen sker vanligtvis med vantskruvar och det finns olika beslag för infästning i trä eller betong.