WW-takstol.
För stora spännvidder kan takstolen levereras delad. För låga taklutningar tar fackverkstakstolen formen av en fackverksbalk.
Fackverkstakstolar med låga taklutningar begränsar till viss del möjligheten att använda sig av vindsutrymmet som då oftast enbart används för ledningsdragning.
Ändringar av takstolen ska alltid föregås av ny dimensionering av takstolen tillsammans eller i samråd med takstolstillverkaren och takstolskonstruktör. Normalt dimensioneras underramen för en nyttig last av 0,5 kN/m2 för takstolar där det är möjligt att bygga en landgång, det vill säga där det finns en fri höjd av minst 0,6 meter. Där den fria höjden är lägre är det brukligt att inte räkna med någon nyttig last på underramen.
Fackverkstakstolar möjliggör och ger plats för stora isoleringstjocklekar och med relativt enkla metoder är det möjligt att säkerställa ventilation vid takfot. Det finns ett antal vanligt förekommande varianter av fackverkstakstolar:
- W-takstol, se figur 4.1. De vanligast förekommande takstols- typerna är W-takstolen och WW-takstolen. De har ett stort använd- ningsområde, allt från småhus till stora hallbyggnader
- Saxtakstol, se figur 4.2. Saxtakstol används när lutande innertak önskas. Lutningen på underramen är cirka 1.0° mindre än överramens lutning. Genom att sammanbinda över- och underram fås ett fackverk.
- Pulpettakstol, se figur 4.3. Pulpettakstolen är en variant av fackverkstakstolen med taklutning åt endast en sida.
- Fackverksbalk, se figur 4.4. Önskas en takstol med låg lutning är en konstruktion av fackverksbalkar en lämplig lösning. Takstolstypen lämpar sig för lätta tak, måttliga spännvidder och låg taklutning under 14°.
Figur 4.1 Olika typer av fackverkstakstolar.
a) Fackverkstakstol typ 1. Enkel takstol utan strävor. Taklutning 14 – 30°. Lämplig spännvidd 2 – 4 meter.
b) Fackverkstakstol typ 2. Takstol med vertikalt stöd och eventuellt diagonaler. Taklutning 14 – 30°. Lämplig spännvidd 3 – 6 meter.
c) Fackverkstakstol typ 3. Fackverkstakstol (W-takstol). Taklutning 14 – 30°. Lämplig spännvidd 4 – 12 meter.
d) Fackverkstakstol typ 4. Fackverkstakstol (WW-takstol). Taklutning 14 – 30°. Lämplig spännvidd 9 – 16 meter.
Figur 4.2 Olika typer av saxtakstolar.
a) Saxtakstol typ 1. Taklutning 14 – 30°, invändig taklutning cirka 10° mindre. Lämplig spännvidd 0 – 6 meter.
b) Saxtakstol typ 2. Taklutning 14 – 30°, invändig taklutning cirka 10° mindre. Lämplig spännvidd 6 – 12 meter.
c) Saxtakstol typ 3. Taklutning 14 – 30°, invändig taklutning cirka 10° mindre. Lämplig spännvidd 10 – 15 meter.
Figur 4.3 Exempel på pulpettakstolar.
a) Pulpettakstol typ 1. Taklutning 14 – 30°. Lämplig spännvidd 2 – 4 meter.
b) Pulpettakstol typ 2. Taklutning 14 – 30°. Lämplig spännvidd 3 – 6 meter.
c) Pulpettakstol typ 3. Taklutning 14 – 30°. Lämplig spännvidd 4 – 10 meter.
Figur 4.4 Exempel på fackverksbalkar.
Fackverksbalkar kan utföras i en mängd olika former. Vanlig balkhöjd är 1/10 del av spännvidden. Taklutning 0° och uppåt.
