Kostall med takstolar av limträ.
De senare indelas normalt i långvariga laster, laster med medellång varaktighet och kortvariga laster. Ibland förekommer också momentana ”ögonblickslaster”, till exempel stötar. Byggnormerna anger korrektionsfaktorer för hållfasthets- och styvhetsvärden med hänsyn till lastvaraktighetsklass.
De mekaniska egenskaperna för trä påverkas av fuktinnehållet. Ju lägre fuktkvot, desto högre hållfasthet och styvhet. Ofta sägs träets hållfasthet och styvhet öka linjärt med minskande fuktinnehåll under fibermättnadspunkten. Över fibermättnadspunkten, däremot, förekommer inga större förändringar av hållfastheten och styvheten med ökande fuktinnehåll.
Fuktkvotens påverkan är olika i olika belastningsriktningar. I tabell 2.6 visas förändringar av egenskaper för små provbitar vid en förändring av fuktkvoten med en procentenhet. Detta samband gäller för fuktkvoter mellan 8 och 20 %. Fuktkvotens påverkan på virke är inte så tydliga som på små kvistfria provkroppar. Vid förändring av fuktkvoten påverkas tryckhållfastheten i större utsträckning än draghållfastheten.
Dimensioneringsregler tar vanligtvis hänsyn till påverkan av fuktkvoten, genom reduktion av hållfasthetsvärden för virke som används i miljöer där hög relativ luftfuktighet kan förekomma. I SS-EN 1995-1-1 indelas alla konstruktionselement i klimatklasser beroende av i vilken relativ luftfuktighet som elementet, finns i under sin livstid, se kapitel 1, Bakgrund.
Tabell 2.6 Ungefärlig förändring av mekaniska egenskaper för kvistfritt trä vid en förändring av fuktinnehållet med 1 %, Hoffmeyer (2003).
| Egenskap | Förändring (%) |
| Tryckhållfasthet parallellt med fiberriktningen | 5,0 |
| Tryckhållfasthet vinkelrätt mot fiberriktningen | 5,0 |
| Böjhållfasthet parallellt med fiberriktningen | 4,0 |
| Draghållfasthet parallellt med fiberriktningen | 2,5 |
| Draghållfasthet vinkelrätt mot fiberriktningen | 2,0 |
| Skjuvhållfasthet parallellt med fiberriktningen | 3,0 |
| Elasticitetsmodul parallellt med fiberriktningen | 1,5 |
