En sprinklerinstallation kan medföra reducerade försäkringspremier men framförallt en flexiblare användning och design av byggnader. Det finns en rad standarder som täcker in design, installation och underhåll av sprinklersystem. I Sverige används SS-EN 12845 samt SBF 120. För boendesprinkler hänvisas till SS-EN 16925.
Även boendesprinkler har en tydlig effekt på brandförloppet vilket har visats bland annat genom brandförsök. Det är uppenbart att brandskadorna begränsas avsevärt med sprinkler. Vattenskadorna är begränsade eftersom sprinklerns vattentillförsel är väsentligt mindre än den som räddningstjänsten måste använda i ett mycket senare brandskede.
Bild 1. Sprinkler.
Tekniska byten vid installation av sprinkler
Sprinkler kan, utöver att rädda liv, användas för analytisk dimensionering eller tekniska byten i Boverkets byggregler. Krav på passivt brandskydd som möjliggör säker utrymning kan, åtminstone delvis, minskas. Detta underlättar en mer flexibel användning av alternativa byggprodukter och kallas ofta tekniska byten. Träfasader kan till exempel användas i sprinklade byggnader. Principerna för tekniska byten visas i Bild 2.
Bild 2. Princip för tekniska byten med sprinkler: Säkerhetsnivån ökar vid installation av sprinkler, vilket kan medge viss lindring i krav på passivt brandskydd och ändå uppfylla minst samma säkerhetsnivå.
Det finns ett antal tekniska byten som är tillåtna, utan vidare verifiering, vid installation av sprinkler. Två tekniska byten får göras utan att det behöver vidare analys (analytisk verifiering). Om ett tekniskt byte rekommenderar installation av automatisk vattensprinkler måste sprinklerns tillförlitlighet och funktion (tex vattenkällans varaktighet) verifieras mot SS-EN 12845 vilket medför att boendesprinkler inte kan användas utan vidare analys. Följande tekniska byten, som är relevanta för träbyggnation, accepteras:
- Fasadmaterial av trä får generellt användas i byggnader med maximalt 8 våningsplan om automatiskt släcksystem installeras och fasad i bottenvåning utförs av klass A2-s1,d0 (obrännbar).
- Med sprinkler kan klass på bärverk oftast reduceras. För en Br1-byggnad > 4 våningar kan till exempel brandklass på bärverksdelar i brandsäkerhetsklass 5 sänkas från R 90 till R 60 och för delar i brandsäkerhetsklass 3 kan reducering göras från R 30 till R 15. För Br0-byggnader avgör den särskilda bedömningen klass på bärverk. Om det inte föreligger ett utökat skyddsbehov kan reducering utföras som för närmast jämförbara byggnad (enligt ovan). Om den särskilda bedömningen däremot visar att ett utökat skyddsbehov föreligger kan bärverksdelar i brandsäkerhetsklass 5 reduceras från R 120 till R 90, i brandsäkerhetsklass 4 från R 90 till R 60, och i brandsäkerhetsklass 3 från R 60 till R 30.
Om fler än två avsteg (tekniska byten) görs eller om andra än de som nämns i allmänna råd (se ovan) görs behöver avstegen verifieras analytiskt. Detta kallas analytisk dimensionering. Om flera avsteg görs behöver även brandskyddets robusthet analyseras. I robusthetsanalysen är det rimligt att beakta stommens eventuella bidrag till brandförloppet.
Det finns tre nivåer av analysmetoder för att verifiera brandsäkerheten i sprinklade byggnader: kvalitativ analys, scenarioanalys och kvantitativ riskanalys.
Resultaten visar att sprinklersystem gör byggnader betydligt mindre beroende av räddningstjänstens insats för att begränsa bränders utveckling och spridning. Skillnaderna mellan byggnader med och utan sprinkler är stor, vilket i sin tur skapar förutsättningar för avsteg från de allmänna råd som nationella regelverk, BBR, ställer på byggnader enligt förenklad dimensionering.
Ett hjälpmedel för analytisk dimensionering i form av en matris har utvecklats för att analysera balansen mellan tillagda brandskyddssystem, i detta fall sprinkler, och avsteg, se Tabell 1.
Tabell 1. Identifiering av tillägg och avvikelser från förenklad dimensionering.
| Del av brandskyddet enligt BBR och EKS (kan behöva delas upp i undergrupper) |
Avvikelser från förenklad dimensionering | ||||||
| Tillägg | Avsteg | ||||||
| T1 | T2 | T3 | A1 | A2 | A3 | ||
| 5:3 | Möjlighet till utrymning vid brand | ||||||
| 5:4 | Skydd mot uppkomst av brand | ||||||
| 5:5 | Skydd mot brand- och brandgasspridning inom byggnad | ||||||
| 5:6 | Skydd mot brandspridning mellan byggnader | ||||||
| 5:7 | Möjligheter till räddningsinsats | ||||||
| EKS | Stabilitet och bärförmåga vid brand | ||||||
Utvärdering av brandskyddssystemet bör ske genom att besvara följande frågor:
- Krävs mänskligt agerande för att skyddssystemen ska fungera?
- Innebär det tekniska bytet att flera oberoende skyddssystem ersatts med ett enda tillägg?
- Är tillagt skyddssystem beroende av flera undersystem för att fungera korrekt?
- Har föreslaget brandskydd tillräcklig flexibilitet för att hantera möjliga bränder i byggnaden?
- Hur påverkas funktionen hos skyddssystemet över tiden och i vilken grad krävs underhåll?
- Hur sårbart är det tillagda skyddssystemet för elavbrott, väderförhållanden, mjukvaruproblem med mera?
Dimensioneringen börjar med en brandskyddsgenomgång för att ta fram förslag till utformning av lämpligt brandskydd för byggnaden, dess verksamhet och byggherrens önskemål. Brandskyddsgenomgången avslutas med att ta fram principerna för verifiering av brandsäkerheten omfattande:
- Analys av verifieringsbehovet
- Val av modell för verifiering
- Kontroll av verifiering.
Därefter utförs själva verifieringen och arbetet dokumenteras och kontrolleras.
Analytisk dimensionering bör utföras enligt Boverkets allmänna för analytisk dimensionering, BBRAD 3.
Fallstudier
Den nya verifieringsmetoden har använts i fem genomarbetade fallstudier där brandsäkerheten i byggnader med sprinklerinstallation har verifierats med analytisk dimensionering. Både konventionell sprinkler (automatisk vattensprinkler enligt BBR) och boendesprinkler har använts som kompensation för avsteg från förenklad dimensionering i följande fall:
- Brännbara ytskikt i flerbostadshus
- Förlängt gångavstånd till utrymningsväg i en affärslokal
- Minskat krav på brandteknisk klass för fönster i kontorsbyggnad
- Brännbar fasad i flerbostadshus
- Kombinationer av flera tekniska byten i kontorsbyggnad.
Verifieringen har utförts genom kvalitativ analys, scenarioanalys och kvantitativ analys.
Fallstudierna är fiktiva, men de använder uppgifter som är relevanta för den aktuella dimensioneringssituationen. Projektörer som vill tillämpa principerna från fallstudierna i egna projekt kan använda dessa uppgifter och metoder som inspiration och vägledning. Projektören måste dock försäkra sig om att uppgifterna är relevanta och tillämpbara för de aktuella fallen.
