Plywood
Plywood är normalt uppbyggt av ett ojämnt antal sammanlimmade fanerlager, där lagren vanligtvis är limmade korsvis i rät vinkel mot varandra. Faneren i plywood kan vara av olika träslag, tjocklek och kvalitet.
Plywood var en av de första träbaserade kompositprodukterna som tillverkades. Den tillverkas på i stort sett samma vis som fanerträ, med den skillnaden att faneren läggs vinkelrätt mot varandra. Antalet faner är alltid udda, vilket innebär att fiberriktningen hos de yttre lagren alltid är i samma riktning. Konstruktionsplywood tillverkas vanligtvis i skivstorlekar av 1 200×2 400 mm eller 1 220×2 440 mm med en tjocklek av 12–24 mm. Fiberriktningen i de yttersta faneren orienteras i skivans längdriktning.
Bild 1. Tvärsnitt av femskiktad plywood.
De konstruktiva egenskaperna för plywood beror av fanerens antal och tjocklek samt lastriktningen. Det är viktigt att komma ihåg kraftriktningen, böjning vinkelrätt mot planet och böjning i planet. Skikten med fiberriktningen i samma riktning som normalspänningarna har högst styvhet och tar huvuddelen av lasten. Bidraget till lastupptagningen från de skikt som har fiberriktningen orienterad vinkelrätt mot normalspänningarnas riktning är mycket litet och kan i praktiken försummas.
Bild 2. Böjning a) vinkelrätt mot planet och b) i planet inklusive fördelning av normalspänningar.
I Sverige används företrädesvis furu och gran. Som ytfaner förekommer även andra träslag, till exempel björk, bok, ek samt tropiska träslag. Skivor kan även specialbeställas med andra ytskikt som till exempel stål, aluminium och glasfiber. Antal faner och fanerens tjocklek varierar beroende på skivtjocklek och tillverkare.
Vissa produkter är belagda med en film som ökar motståndskraften mot slitage och fukt, ger minskad sprickbildning och förbättrat underlag för målning.
Plywood tillverkas i olika kvaliteter anpassade till olika användningsområden. K-plywood innehåller huvudsakligen granfaner. Det används till konstruktionsändamål. K-plywood tillverkas efter särskilda regler i hållfasthetsklasser enligt standarden SS-EN 12369-2 som anger karaktäristiska värden för plywood. Produktdata och underlag för dimensionerande värden kan erhållas från plywood-tillverkare. Plywood CE-märks enligt SS-EN 13986 där egenskaperna beskrivs. K-plywood limmas med fenollim som är mycket beständigt. Skivor av K-plywood används i exempelvis yttertak och som komponent i limmade element som balkar med mera.
Plywood används även för inklädnad av betongformar. Formplywood är ytbelagd med en fenolfilm. Fenolfilmens tjocklek och hanteringen av skivorna avgör hur många gånger de kan användas, normalt är cirka 50 gjutningar.
Skivor av plywood som ska används utomhus och väderexponeras under längre tid, till exempel i fasader, ska uppfylla kraven på väderexponerad plywood enligt EN 636-3. Skivorna ska bland annat ha en vattenbeständig limning, till exempel fenolhartslim, som uppfyller limningsklass 3 enligt EN 314-2. Skivor av barrträ ska vid användning utomhus i fasader ha en framsida som lägst uppfyller utseendeklass II enligt EN 635-3. Alternativt kan även skivor med filmbelagd yta till exempel MDO-film användas. Vissa tillverkare har även andra speciellt utvecklade skivor för användning i fasader.
Miljöpåverkan
Tillverkning av plywood baseras till stor del på förnybara resurser. Limmet baseras på fossila resurser. Miljöpåverkan under produktens användning är främst kopplat till underhåll, bland annat ytbehandling och rengörning. Plywood kan materialåtervinnas eller energiutvinnas. Energiinnehållet är cirka 18,7 MJ/kg. Tillverkningen är certifierad för spårbarhet enligt PEFC eller FSC.
Dimensioner och formstabilitet
Skivornas storlek och tjocklek beror på produkt och tillverkare. Exempel på vanliga dimensioner är:
Bredd: 1 200–1 525 mm
Höjd: 2 400–4 000 mm
Tjocklek 6,5–30 mm
Andra skivstorlekar kan fås mot beställning.
Längdändringen hos plywood är längs och tvärs skivan cirka 2 mm/m per 10 % fuktkvotsändring.
Åldringsbeständighet
Åldringsbeständigheten beror på typ av skiva och ytbehandling. Filmbehandlade skivor har till exempel större motståndskraft mot slitage, mindre sprickbildning i ytfaneren och därmed minskad fuktupptagning vilket påverkar livslängden.
Kanter och fogtyp
Kantförsegling används för att förhindra fuktupptagning i skivans kanter. En del produkter förseglas vid tillverkningen till exempel vissa filmbelagda skivor. Förseglingen består normalt av en utomhusfärg med eller utan så kallad sugförsegling. Även försegling med epoxi förekommer. Kantförsegling är mycket viktig för skivans långsiktiga beständighet. Kanter som bearbetas på arbetsplatsen ska behandlas med en penetrerande grundolja och en täckande färg avsedd för trä utomhus.
Skivorna kan tillverkas med raka kanter, spont eller falsad kant.
Infästning
Skivorna kan fästas med skruv eller spik. Infästningarna ska vara varmförzinkade eller av rostfritt stål. För val av infästning se rekommendationer från respektive skivtillverkare. Det är särskilt viktigt att förhindra fuktinträngning i skivorna där infästningarna görs och detta kan till exempel förhindras genom tätningsbrickor eller elastiska fogmassor.
Brandaspekter
Plywood med densitet ≥ 600 kg/m3 och tjocklek ≥ 18 mm (≥ 9 mm om utan luftsspalt bakom) uppfyller Euroclass D-s2,d0 (tidigare svensk ytskiktsklass III). Får normalt användas på invändiga vägg- och takytor i småhus (byggnadsklass Br3) och på väggytor i flerbostadshus med > två lägenheter och ≤ två våningar (byggnadsklass Br2). Uppfyller även brandkrav för fasader i byggnader med högst två våningar. För användning i högre byggnader krävs sprinklers eller andra alternativa brandskyddslösningar.
Formbarhet och materialmöten
Skivorna kan böjas i olika former. Böjningsradien beror på skivornas tjocklek och fanerens riktning. Anpassning av skivorna kan göras på plats med enkla verktyg.
Skivor ska inte monteras dikt an mot andra intilliggande skivor eller material. En spalt ≥ 10 mm ska alltid finnas så att fukt- och temperaturrörelser inte förhindras. Spalt ≥ 10 mm kan fyllas med lämplig fogmassa enligt tillverkarens rekommendationer.
Ytbehandling och utbytbarhet
Obehandlade skivor ska ytbehandlas med färgsystem avsedda för trä utomhus. Skivor med plastfilm kräver ingen ytbehandling. För andra filmbelagda skivor se respektive tillverkares rekommendationer. Skivorna kan enkelt demonteras och bytas ut.
Livslängd och underhållsintervall
Livslängden beror på typ av skiva, ytbehandling och underhållsintervall. Underhållsintervall beror på valt färgsystem och skivans placering i fasaden till exempel söder- eller norrläge.
