I tabellen visas en sammanställning av densiteten hos några träprodukter.
Tabell 1. Densitet hos några träprodukter.
Produkt | Densitet kg/m3 |
Plywood av furu eller gran | ca 500 |
Träfiberskivor: | |
- hårda och oljehärdade | 800 - 1 050 |
- medelhårda | 600 - 800 |
- porösa | 230 - 270 |
- asfaltimpregnerade | ca 350 |
MDF-board | ca 750 |
Spånskivor | 550 - 750 |
Träullsplattor | 260 - 350 |
Sågspån eller kutterspån, löst utfylld | 80 - 200 |
Lösfyllnadsisolering av cellulosafibrer | 30 - 65 |
Vedens densitet har betydelse för olika virkesegenskaper. Upptagningen av vatten är till exempel långsammare och lägre vid hög densitet än vid låg. Denna variation har betydelse för beständigheten mot mikrobiell nedbrytning. Rötsvampar såväl som blånadssvampar måste ha tillgång till fritt vatten i veden för sin tillväxt. Detta innebär att fuktkvoten måste vara över 30 % för att dessa svampgrupper ska kunna angripa virket.
Granvirke med stor sommarvedsandel och därmed hög densitet får anses ha god beständighet mot mikrobiella angrepp om det används ovan mark. Frodvuxet granvirke med låg densitet anses däremot ha större förmåga att ta upp vatten och har därför större benägenhet att angripas av mikroorganismer. Furusplintveden tar lätt upp vatten oavsett densitet och angrips därför lättare av mikroorganismer. För att klara furusplintveden mot svampangrepp måste virket tryckimpregneras, oberoende av om det används ovan mark eller i mark. Eftersom furusplintved med låg densitet lättare tar upp vatten är den lättare att tryckimpregnera än furusplintved med hög densitet. Den högre upptagningen av impregneringsvätska medför ett bättre skydd mot mikrobiella angrepp. Ökad densitet ger i regel också ökad hållfasthet. Ofta påverkar dock andra faktorer, som till exempel kvistar och tjurved, hållfastheten mer.
Storleken på krympning eller svällning vid en ändring av fuktkvoten under fibermättnadspunkten är proportionell mot densiteten. Längs fibrerna avtar krympningen med ökad densitet medan den ökar i radiell och tangentiell led.