Faktorer som måste beaktas när man ska utforma en träkonstruktion och föreskriva ett ändamålsenligt konstruktivt träskydd är:
- krav/förväntningar på konstruktionens långtidsfunktion
- risk för angrepp av träförstörande organismer samt möjlighet att inspektera konstruktionen
- konsekvenser av brott och risken för personskada
- möjlighet till underhåll och reparation.
Fuktledningsförmågan varierar mellan olika träslag och är oftast olika för kärna och splint. Den beror också på konstruktionens form och storlek, eventuell ytbehandling, avdunstningsförhållande vid ytan och transportriktningen. Fukttransporten sker många gånger snabbare parallellt än tvärs fibrerna.
Klimatklasser
För att underlätta bearbetning och behandling av trä, samt för att undvika olämplig krympning och svällning i den slutliga konstruktionen finns flera olika fuktkvotsnivåer normerade, klassificerade eller vedertagna för träprodukter. Klimatet i en konstruktion är sällan konstant utan varierar över året. Träprodukter i olika byggnadskonstruktioner har därför olika fukttillstånd vid olika årstider. Vid dimensionering av en träkonstruktion beaktas fuktens inverkan på bärförmåga och styvhet genom att konstruktionen hänförs till olika klimatklasser, se tabell 1.
| Klimatklass | Miljö |
| Klimatklass 1 |
Karakteriseras av en fuktkvot i materialen svarande mot en temperatur av 20°C och en relativ luftfuktighet som överskrider 65 % endast några få veckor per år. ANM. Medelfuktkvoten i de flesta barrträslagen överskrider inte 12 % i Klimatklass 1. |
| Klimatklass 2 |
Karakteriseras av en fuktkvot i materialen svarande mot en temperatur av 20°C och en relativ luftfuktighet som överskrider 85 % endast några få veckor per år. ANM. Medelfuktkvoten i de flesta barrträslagen överskrider inte 20 % i Klimatklass 2. |
| Klimatklass 3 | Karakteriseras av klimatförhållanden som ger högre fuktkvot än i Klimatklass 2. |
Tabell 1. Klimatklasser för träkonstruktioner.
Biologiska användningsklasser
Den europeiska standarden beskriver fem biologiska användningsklasser, det vill säga användningsområden och -miljöer för massivt trä respektive träbaserade skivor, där risken för angrepp av träförstörande organismer är olika. Respektive standard syftar till att underlätta för projektörer, arkitekter med flera att specificera ett korrekt träskydd. För att kunna göra detta är det nödvändigt att ha en uppfattning om risken för angrepp av träförstörande organismer i olika miljöer, se tabell 2.
| Användningsklass 1 | Trä i torrt inomhusklimat - Träförstörande insekter |
| Användningsklass 2 | Trä som inte är direkt exponerat för utomhusklimat eller i kontakt med mark, men där kortvarig uppfuktning är möjlig - Träförstörande svamp* |
| Användningsklass 3 | Trä som är utsatt för väder och vind eller kondens, men inte i kontakt med mark eller vatten - Träförstörande svamp* |
| Användningsklass 4 | Trä i kontakt med mark eller sötvatten - Träförstörande svamp* |
| Användningsklass 5 | Trä i havsvatten - Träförstörande svamp samt marina träskadegörare* |
* Träförstörande insekter kan lokalt utgöra en betydande riskfaktor.
Tabell 2. Sammanfattande användningsklassbeskrivning.
