En annan pågående utveckling är att med lågkvalitativt virke utveckla massiva tunga konstruktioner.
Tekniken att använda massivkonstruktion kommer från träbrobyggande. I både USA och Europa har man under relativt lång tid använt brobaneplattor bestående av sammanlagda brädor som hålls samman mekaniskt med till exempel spik eller tvärgående stål som efterspänns.
Med den utveckling som nu sker av massivträskivor/plattor kan en ny byggnadsteknik och därmed en ny arkitektur utvecklas som i vissa hänseenden har likheter med betongbyggande.
Det är främst med skiktlimmade skivor och plattor, med god bärförmåga i två riktningar, som teknikens alla fördelar kan utnyttjas. För hallkonstruktioner är det främst utvecklingen av limmade massivträprodukter i olika tjocklekar som är av intresse. De kan användas i tak- och väggkonstruktioner utan sekundära konstruktioner som åsar eller balkar och de kan också fungera stabiliserande.
Skogen växer snabbt i hela Europa. Marknaden för trävaror växer inte lika snabbt och det finns ett önskemål att dels öka användningen inom nya områden, dels få bättre avsättning för trä av låg kvalitet. Detta har lett till ett stort intresse för massivträkonstruktioner som gör det möjligt att tillgodogöra sig även sämre virkeskvaliteter.
Underspända massiva skivkonstruktioner
Massiva träskivor kan också användas som ingående del i sammansatta underspända konstruktioner. Ett exempel på en sådan avancerad konstruktion kan man se i en laboratoriebyggnad vid Tekniska universitetet i Graz. Med en 1200 mm tjock platta bär en underspänd konstruktion taket med en spännvidd på 22.5 m.
Bild 1. Rundvirkesstockar med pågjuten betong.
Foto: Sture Samuelsson.
Bild 2. Foto: Sture Samuelsson.
