En central anslutningspunkt är vanlig före vidare fördelning till förbrukningsstället. Det finns även tekniska system som inte har extern anslutning men ändå har ett liknande uppbyggnadssätt med centralenhet och kanaler.
Den interna kommunikationen från en central anslutningspunkt – ofta i ett särskilt rum – består vanligen av en horisontell kanalisering till ett vertikalt schakt som når de olika förbrukningsenheterna. Ofta krävs även fördelningssystem inom respektive förbrukningsställe.
Elrum, undercentral och fläktrum är exempel på ytkrävande utrymmen för tekniska system till och från vilka ledningssystem är anslutna.
De ytkrävande utrymmena kan vara svåra att härbärgera – speciellt i bostadshus där även entrévåningen används för bostäder. En bra lösning är ofta att separera dem från byggnadens primära stomsystem. Exempel på sådana lösningar är placering i separata byggnader på tomten eller i källar-/vindsplanet.
Kommunikationsutrymmen och -stråk måste däremot alltid samordnas i byggnaden och med stomsystemet. Denna systemsamordning avser både den vertikala och horisontella kanaliseringen.
Horisontell kanalisering
Horisontell primärfördelning från teknikutrymmen eller anslutningspunkter till vertikala schakt sker ofta med grova ledningspaket som dessutom normalt är isolerade. För vatten, värme och varmvatten blir bygghöjden då minst 300 mm och breddmåttet för schaktstråket blir cirka 1000 mm. Principen för den primära horisontella fördelningen bör man fastlägga som förutsättning redan på programskedet innan något annat projekteringsarbete startar. Detta är speciellt viktigt för sammanbyggda huskroppar med gemensamt ledningssystem.
Det finns ett begränsat antal tänkbara horisontella kanaliseringsprinciper:
- Källare om sådan finns. Notera dock takhöjderna
- Krypgrund kan användas som källare men kräver inspektionsgångar med gånghöjd
- Utvändig förläggning i mark och inmatning till schakt vid yttervägg
- Ingjutna foderrör/rännor i grunden med planerad utbytesmöjlighet
- Förhöjd våningshöjd i entréplan och fördelning ovan undertak.
Endast de två förstnämnda är tekniskt och underhållsmässigt bra lösningar, även den förhöjda bottenvåningen kan normalt accepteras. Notera dock att alla lösningarna på något sätt påverkar planlösning, stomme eller grundläggning. Den förhöjda bottenvåningen är byggtekniskt en dyr lösning med många udda konsekvenser (till exempel längre trappor till plan 2) men ändå ofta använd då andra alternativ saknas. En trästomme har dock bättre förutsättningar att klara variationen med rimlig kostnadspåverkan än andra material.
Vertikal kanalisering
Vertikal kanalisering till lägenhet sker ofta i schakt med horisontell vidarefördelning i eller under/över det bärande bjälklaget ut till slutlig förbrukningspunkt. Beroende på tekniksystemens dimensioner varierar schaktens storlek och därmed kravet på systemsamordning. Ventilationssystem och avloppssystem är exempel på tekniska system där den enskilda ledningsdimensionen ofta överstiger 100 mm i diameter. De kräver därför en genomtänkt systemsamordning – speciellt om ventilationssystemet är dubblerat med ett balanserat tillufts- och frånluftssystem.
Vertikal kanalisering kan ske i våningsvis slutna eller vertikalt helt öppna schakt och med olika lösning på brandavskiljning. En från alla synpunkter – både installation och drift – intressant systemsamordning är att placera vertikala schakt i anslutning till trapphuset och brandmässigt göra dem till en del av trapphuset. Eftersom trapphuset är en enda brandcell krävs då inga våningsvisa schaktbottnar eller brandavskiljningar i schakten.
En gyllene regel för vertikal systemsamordning är att schakt verkligen ska vara vertikala och att sidodragningar inte får förekomma. Entrévåningar och vindsvåningar – samt flerbostadshus med olika planlösningar ovanpå varandra – utgör potentiella konfliktpunkter för denna gyllene regel.
Rör och kablar
Horisontell kanalisering av grövre rördimensioner inom lägenheten (från schakt) kräver antingen åtkomlighet i bjälklaget eller i undertak/taktrummor/installationsgolv. Med mycket genomtänkt schaktplacering/planlösning kan man undvika många horisontella dragningar av de grova rör som normalt ansluter i golvnivå – dock aldrig från golvbrunnsanslutningen.
Kanalisering av rör och kablar med dimensioner upp till cirka 25 mm diameter utgör merparten av de tekniska systemdragningarna för ett bostadshus. För de mest finmaskiga delarna av systemen finns det väletablerade lösningar, till exempel för el-/teleledningar i ej bärande innerväggar och för synliga rördragningar ovan golv från värmestam till radiator. När försörjningledningarna till många lägenheter samlas ihop vid fastighetens fördelningspunkt behövs dock ganska stora schaktareor även för dessa ledningar. För vissa ledningstyper finns anledning att påminna om böjradierna.
Systemsamordning
Systemsamordning innebär att de tekniska systemen ses som en helhet. Det finns ingenting som hindrar att flera system använder samma schakt eller kommunikationsutrymme. Detta gäller även el- och vattenledningar men det krävs en noggrann planering så att inte den första installatören tar det utrymme som någon annan behöver.
För träkonstruktioner behöver ljud- och brandkraven ägnas speciell uppmärksamhet. Kraven inverkar inte bara på valet av byggnadens installationslösningar, utan även dimensioneringen av installationerna och på det praktiska montagearbetet ute på arbetsplatsen.
Om man valt en konstruktionslösning med kassettbjälklag av massivträ finns möjlighet att genomföra delar av installationsmontaget på fabrik. För att optimalt utnyttja denna möjlighet krävs att detta beaktas vid designen av installationslösningarna. Installationsentreprenörerna bör involveras i ett tidigt skede och vid upphandling av dessa ska man tydligt specificera vad som ska utföras i fabrik och vad som ska utföras på byggarbetsplatsen. De som arbetar med montaget av installationerna måste informeras var infästningar kan göras och placering av eventuella håltagningar.
Här redovisas några bilder som illustrerar de ovan angivna principerna. Den första visar ett schakt som är en del av ett trapphus. I detta schakt samsas vatten, värme, sprinkler, el, tele, styr, data. Det har gott om plats för kompletteringar och är åtkomligt direkt från trapphuset för avläsning och avstängning. Den andra bilden visar horisontell kanalisering under ett träbjälklag – innan det brandisolerande undertaket monteras. Här samsas vatten, värme, sprinkler, el och tele. Dessutom redovisas detaljer över schaktlösningar i träregelvägg för frånluft och avlopp.
Bild 1. Installationsschakt i trapphusets brandcell.
Bild 2. Installationsschakt i trapphusets brandcell.
Foto: Hans-Eric Johansson.
Bild 3. Horisontell kanalisering under bjälklaget.
Foto: Hans-Eric Johansson.
Bild 4. Schaktlösning för avluft och avlopp i ett träregelhus, planer.
Bild 5. Schaktlösning för avluft och avlopp i ett träregelhus, planer.
Bild 6. Schaktlösning för avluft och avlopp i ett träregelhus, planer.
Bild 7. Schaktlösning för avluft och avlopp i ett träregelhus lägenhetsskiljande vägg (plan och sektion).
Bild 8. Schaktlösning för avluft och avlopp i ett träregelhus lägenhetsskiljande vägg (plan och sektion).
