Bild 1. Lättbyggnadsteknikens (regelstommens) beståndsdelar.
Bärförmåga och brandskydd
Väggens uppbyggnad i flerbostadshus skiljer sig från den i småhus genom att kraven på brandmotstånd och ljudisolering ökar vid ökat våningsantal. Väggarna måste också bära större vertikallaster och dessutom avsevärt större skjuvkrafter på grund av horisontell belastning från vind. I princip löser man dessa tillkommande krav genom en mer omfattande användning av skivmaterial.
Kravet på brandmotstånd för väggarna – den vertikalt bärande stommen – i ett 2-4 våningar högt flerbostadshus är REI 60 respektive EI 60 för enbart avskiljande väggar och för 5-8 våningar höga hus REI 90 respektive EI 90. I båda fallen krävs mer än en gipsskiva som skydd på väggen, möjligen undantaget ytterväggar EI 60. Antingen kompletteras väggen med en vanlig eller extra brandbeständig gipsskiva eller med en träbaserad skiva, till exempel plywood, för att samtidigt öka skjuvhållfastheten.
Kravet på brandmotstånd för bjälklag i flerbostadshus är REI 60 för 2-8 våningar höga hus. Detta uppfylls i allmänhet genom ett undertak av dubbla gipsskivor i kombination med att utrymmet mellan bjälkarna är fyllt med stenullsisolering.
Ljudisolering
I lägenhetsskiljande väggar och ibland även i ytterväggar behövs dubbla skivlager även för att få tillräckligt god ljudisolering.
Ett lägenhetsskiljande bjälklag är avsevärt mer komplicerat än ett mellanbjälklag inom en och samma bostad. Det beror delvis på brandkrav men ännu mer på de krav och önskemål vi har på god ljudisolering mellan lägenheter i Sverige. I träbjälklag får man normalt goda värden på luftljudsisolering. Det är, som för alla andra material, stegljudsisoleringen som blir dimensionerande. Ett flertal bjälklagstyper kan dock uppfylla kraven avseende stegljudsnivåer för ljudklass B. Samtliga bjälklagstyper bygger på att man så långt som möjligt separerar undertaket och/eller undergolvet från konstruktionen. De bjälklag som hör till prefabricerade volymbyggsystem har en naturlig sådan separation genom att undertakskonstruktionen är det undre volymelementets tak, medan andra har undertakets bjälkar infällda i bjälklagets konstruktion. Ytterligare en variant är en fjädrande inhängning av undertaket med hjälp av ljudbyglar eller akustikprofiler av tunnplåt. Några exempel på lägenhetsskiljande bjälklag uppbyggda med reglar och skivor visas här.
Bild 2. Semibjälklag.
Bild 3. Bjälklag med fackverksbalkar.
Bild 4. Bjälklag enligt Gyproc Handbok.
Bild 5. Bjälklag och undertak i volymelementsystem.
