En flerskikts massivträskiva består av två yttre skikt med inbördes parallella fiberriktningar och åtminstone ett inre skikt med fiberriktningen vinkelrätt mot dess yttre skikt. Flerskikts massivträskiva brukar även betecknas som korslimmade skivor (KL-skivor) av trä.
Massivträskivor kan även vara beteckning för planelement som består av plank eller bräder som spikats, skruvats eller spänts ihop.
Se föreläsning:
Samtal om KL-trä som konstruktionsmaterial, Anders Gustafsson, Forskare, RISE, Emelie Westergren, Arkitekt, White, Daniel Wilded, Produktchef KL-trä, Martinson Group AB och Gustav Ahlford, VD/Projektutvecklare, Walloxstrand AB. Från Ingenjörsmässigt byggande i trä i Stockholm 23 maj 2017.
Grundläggning
De flesta grundläggningssystem kan kombineras med massivträ. Lämpligast upplag för massivträväggar är ett linjestöd under hela väggens längd. Punktstöd kan även utnyttjas men ytterligare förstärkningar av väggarnas konstruktioner kan komma att behövas. Generellt gäller att massivträstommar medför mindre mängd betong och armering i grundkonstruktionen i relation till motsvarande stommar i betong.
Stomsystem
Ett stomsystem med massivträ är en stomme som i huvudsak är uppbyggd av bjälklag och/eller väggar med massivträskivor som ansluts till varandra i enlighet med de krav som ställs.
Byggsystem med massivträ utgörs främst av väggar och bjälklag i trä. De är lämpliga att använda till många typer av byggnader, från byggnader som småhus till flervåningshus och där höga krav ställs på hög bärförmåga, brandskydd och ljudisolering.
Karaktäristiskt för byggsystem av massivträ är att de
- har hög bärförmåga
- klarar stora spännvidder
- är lämpliga för stabilisering av byggnaden
- kan utföras med hög prefabriceringsgrad
- har låg vikt som ger grundläggnings-, transport- och monteringsfördelar
- erbjuder enkel håltagning och enkla infästningar
- kan användas med synlig träyta.
Massivträsystem lämpar sig bäst där våningshöga element kan utnyttjas som bärande och stabiliserande bärverk. Småhus, flervånings bostadshus och mindre lokaler med bjälklagsspännvidder mindre än 12 meter är lämpliga byggobjekt där planelement för både väggar och bjälklag kommer väl till pass. För större lokaler med stora spännvidder, skolor, kontor med mera, kan med fördel bärande träväggar kombineras med pelare och balkar. Massivträbjälklagens plana undersidor skapar goda förutsättningar för snabbt och enkelt montage av såväl elementen som underliggande undertak och installationer.
Bild 1. Exempel på byggsystem med flerskikts massivträskivor och separat undertakskonstruktion.
Bild 2. Exempel på byggsystem med massivträ utfört med flerskikts massivträskivor och kassettbjälklag.
Bärande delar i ett byggsystem av massivträ utgörs vanligtvis av limmade massiva skivor i tjocklekar på 50–200 mm, oftast korslimmade i flera skikt av nedtorkat virke (9–12 % fuktkvot). Normalt tillverkas de limmade skivorna med 1200 mm bredd och längder upp till cirka 12 m, men även större format förekommer. Till massivträtekniken hänförs även flerskikts limmade skivor med hålrum samt kassettbjälklag med flerskikts massivträskiva på ovansidan – och eventuellt även undersidan – samt liv av till exempel limträ. I allmänhet behövs även andra skivmaterial samt isolering för exempelvis brandskyddsrelaterade krav på invändiga ytor, ljudisolering samt värmeisolering.
Bärförmåga och brandskydd
Brandmotståndet och bärförmågan vid brand är bra för massivträväggar. Inbränningshastigheten i trä är låg. Dessutom är värmeisoleringsförmågan god vilket gör att temperaturen på den ej brandbelastade ytan förblir låg. Bärande väggar REI 60 och REI 90 utförs normalt med ytskikt av gipsskiva, för REI 90 vanligen en brandgipsskiva. För en avskiljande vägg EI 60 krävs cirka 70 mm massivträskiva och för REI 90 cirka 110 mm.
En flerskikts massivträskiva som väggelement får en relativt stor skjuvkraftskapacitet. Det gör att stabilisering mot horisontalkrafter ofta kan ske med enklare konstruktioner och enklare produktion än med lättbyggnadsteknik. Skivans skjuvkapacitet kan också utnyttjas för att överbrygga stora öppningar och även utkragande byggnadsdelar.
Isolering och ljudisolering
I ytterväggar kompletteras oftast den massivträskivan med mineralullsisolering på utsidan. Isoleringen monteras i allmänhet mellan träreglar som tjänstgör som "distanser" och som infästning för fasad. Väggen förses normalt med diffusionsspärr (åldersbeständig plastfolie) på isoleringens insida. Det kan dock ifrågasättas om detta är nödvändigt vid invändigt placerad massivträskiva förutsatt att den är lufttät även i elementskarvar.
Lägenhetsskiljande väggar utförs normalt som dubbelkonstruktioner med mineralull och luftspalt mellan två massivträskivor. Den totala tjockleken är jämförbar med regelväggens för motsvarande ljudisoleringsprestanda.
Lägenhetsskiljande bjälklag utförs antingen som plattbjälklag eller kassettbjälklag med en massivträskiva som överyta i samverkan med liv och underfläns av exempelvis limträ. I båda fallen kan bjälklagets överyta lämnas exponerad för att utgöra färdigt golv. För att uppnå god ljudisolering krävs dock oftast ett separat eller fjädrande inhängt undertak, alternativt en flytande golvkonstruktion ovanpå massivträplattan. Påpekas bör också att problem med flanktransmission av ljud mellan våningsplan kan uppstå om massivträstommens invändiga ytor – väggar och golv – lämnas exponerade. Speciella flanktransmissionsspärrar som stegljudsdämpande mellanlägg, rullager med mera måste då användas i knutpunkten mellan vägg och bjälklag.
Det är viktigt att konstruktionens knutpunkter utförs på rätt sätt och att ritningar och instruktioner följs till punkt och pricka på byggarbetsplatsen, även om man tycker att lösningen går att förenkla. Det finns utprovade lösningar med vissa typer av lister, till exempel "sylomerlist" som visat sig ha goda egenskaper när det gäller att hindra ljudöverföring. Dessa placeras oftast i överkant på väggelementen.
Bild 3. Upplag för bjälklag med list för dämpning av flanktransmission. Foto: Anders Gustafsson.
Bild 4. Bjälklagskonstruktion för massivträteknik. Bilden visar ett exempel med kassettbjälklag.
Bild 5. Bjälklagskonstruktion för massivträteknik. Bilden visar Vetenskapsstadens bjälklagslösning för volymelementsystem.
Massivträtekniken har gamla traditioner i vårt land i form av knuttimrade hus och från 1900-talets början genom spontade plankväggar.
