Massivträteknik - projekterings- och produktionsaspekter

Detta gör att planeringen av leverans och montage är viktig för att kunna utnyttja massivträets fördelar fullt ut.

Stommar med planelement av massivträ kan antingen levereras i form av massivträskivor eller i form av mer färdigställda vägg- och bjälklagselement av massivträ. I det första fallet är likheterna relativt stora med lättbyggnadsteknikens öppna element medan det senare mer liknar lättbyggnadsteknik med slutna element. Det finns dock skillnader när det gäller stomsystemets uppbyggnad – sådant som öppningar, utkragande delar, infästningar med mera – samt i fråga om installationerna.

Projekteringsaspekter

Spännvidder samt bjälklags- och väggtjocklekar

Bjälklag av massivträskivor kan antingen utföras med en tjockare massivträskiva - skiktlimmad skiva - eller som ett sammansatt kassettbjälklag med tunnare skiva i kombination med liv och flänsar av exempelvis limträ. I båda fallen krävs en separat undertakskonstruktion – eller en flytande golvkonstruktion – för att uppfylla ljudisoleringskrav för lägenhetsskiljande bjälklag. De lösningar som förekommer på marknaden och kan uppfylla kraven för både luft- och stegljud i ljudklass B är mellan 300 mm (vid pågjutning eller övergolv med betongplattor) och drygt 500 mm tjocka för spännvidder upp till cirka 8 m och cirka 700 mm tjocka för spännvidder upp till 12 m.

Bild 1 och 2. Kassettbjälklag för spännvidder upp till 6,5 m i bild 1 och 8 m i bild 2.

Väggtjocklekarna blir i princip identiska med dem som angivits för lättbyggnadssystem, med undantag för bärande ej avskiljande väggar eftersom brandmotstånd är större hos väggar med massivträskivor. Följande ungefärliga tjocklekar för de olika byggnadsdelarna i flerbostadshus med massivträstomme kan antas vid projekteringens inledning:

Tabell 1. Ungefärliga tjocklekar för byggnadsdelar i flerbostadshus med bärande och icke bärande massivträskivor.

Massivträskivor i väggar kan ge möjligheter till stora öppningar utan behov av avväxlingar genom att man kan utnyttja skivverkan i väggens plan. På samma sätt ger tekniken också möjligheter till utkragande delar i en yttervägg utan behov av pelare eller annan stöttande konstruktion.

De vertikala deformationerna i en stomme med bärande massivträskivor blir mycket små genom att belastningen fördelas ut över en relativt stor yta och tryckbelastningen vinkelrätt träets fiberriktning därmed minskar. Dessutom kan man förvänta mycket små deformationer i skivornas plan på grund av att de oftast består av korsvis lagda limmade skikt. Med bjälklag av massivträskivor fås också ett träbjälklag som är mer stumt än med lättbyggnadsteknik.

Förankringar bör normalt utföras med viss förspänning för att kompensera för de långtidsdeformationer som uppstår under byggnadens livslängd. Efterhand som byggnaden växer på höjden och allt mer material byggs in, kan förankringarna tappa sin förspänning på grund av vertikala sättningar. Efterkontroll av förspänningskrafter kan därför behövas.

Produktionsaspekter

Leverans

Massivträskivor eller sammansatta skivor till massivträelement levereras med specificerad måttnoggrannhet. Det är viktigt att man tar hänsyn till detta så att massivträelementen kan passas in mot platsbyggda konstruktioner som betongplattor och regelväggar. Dessa måste ha minst lika goda måttoleranser som massivträelementen. Den som ansvarar för utsättningsarbetet ska vara väl informerad om gällande toleranser.

Väggelementen i massivträ levereras i allmänhet som plana element, antingen som rena stomelement eller kompletta med isolering och eventuellt även ytskikt. Bjälklagselement levereras på samma sätt antingen som massivträskivor som eventuellt kompletteras med undertak eller uppreglat golv på byggarbetsplatsen eller som kompletta bjälklagselement av massivträ.

Prefabricerade massivträelement levereras till byggarbetsplatsen antingen i täckta fordon eller i intäckta emballerade buntar. Valet påverkas av hur montagearbetet på plats ska ske och möjligheten att mellanlagra elementen före montage. Generellt är det gynnsamt att montera direkt från fordon om väder och arbetsplatsens bemanning och utrustning tillåter detta. För att byggprocessen ska bli effektiv bör man undvika att mellanlagra massivträelementen på byggarbetsplatsen. Om det måste ske, är det viktigt att massivträelementen lagras så att de skyddas från fukt, både från nederbörd och från markfukt. Lossning kan ske med byggkran, mobilkran eller traktorlastare.

Skyddslagret av plast som massivträskivorna levereras i är i första hand ett transportskydd, och när massivträskivorna eller massivträelementen är på plats måste man ha en annan lösning på klimatskyddet. För att undvika mekaniskt slitage under byggtiden kan man lägga skivor på utsatta ställen. Plasten måste avlägsnas innan man lägger på skyddande skivor, i annat fall kan plasten stänga inne fukt som ger skador på massivträskivorna. Det är också viktigt att beakta risken för missfärgning från täckningsmaterialet.

Om man tänker använda träytan som synligt ytskikt bör man ha detta i åtanke redan vid planeringen så att man inte i onödan använder ytorna som upplag för material eller på annat sätt oavsiktligt hanterar dessa på ett ovarsamt sätt.

Montage

I projektets tidsplanering är stommontaget en av de viktigaste hållpunkterna. När montageplan med montageordning framtas måste man ta hänsyn till produktionstekniska förutsättningar som arbetsplatsens läge och topografi. Det är viktigt att massivträelementen lastas i rätt ordning så att de sedan kan lossas i den ordning de sedan ska monteras. Varje massivträelement ska vara försett med en märkning så att det är lätt att spåra på en montageplan. Transportören och leverantören måste vara väl informerade om montageordningen och bör ha tillgång till montageplanen.

En tydlig montageplan ska finnas upprättad. Det är vanligt att en sådan upprättas i samråd mellan projektets konstruktör och leverantör. Av planen ska massivträelementens montageordning och vikt framgå. En numrering ska lätt gå att jämföra med elementens märkning. Vid montage av väggelement ska anvisning för strävning finnas. Yrkesinspektionens regler för montage ska beaktas.

Under montageskedet bör bygget skyddas så fort som möjligt. Överkanten på massivträväggar måste skyddas extra noga eftersom ändträ i annat fall exponeras för fukt. Det kan ske med hjälp av presenningar, eller med färdiga takdelar som används som temporärt skydd och lyfts av och på. En metod är att använda tält speciellt anpassade för detta ändamål.

Montage sker med travers eller kran. Massivträelementen har från fabrik försetts med stroppar eller lyftöglor. Väggelement stabiliseras provisoriskt med stag. Det är gynnsamt för statiken att montera bjälklaget ovanpå väggarna. Det ger även ett provisoriskt skydd mot nederbörd om montaget sker utan väderskydd.

Montagetiden varierar med både höjd och utrustning men en tumregel kan vara densamma som för prefabricerade element med lättbyggnadsteknik, det vill säga cirka 25 element per dag.

Fuktsäkring

En massivträstomme utan isolering och skivmaterial påminner ur fuktsynpunkt om lättbyggnadsteknik med platsbyggeri, som traditionellt uppvisat goda resultat då stommen fått torka ut innan den isolerats och byggts in. Uttorkningen kan i allmänhet göras med avfuktare på våningsplanen efter hand som montaget fortskrider uppåt. Man ska vara medveten om de risker för mögelpåväxt som kan föreligga om virket utsätts för höga fuktnivåer och inte hinner torka ut. Om mögelpåväxt kan konstateras måste virket saneras alternativt bytas ut. När man använder prefabricerade isolerade vägg- och bjälklagselement är fuktsäkerhetsaspekterna snarlika dem som gäller för slutna prefabricerade lättbyggnadselement.