Med rätt utformning, ytbehandling och underhåll har fasadsystem i träbaserade skivmaterial god beständighet. Här beskrivs de tekniska fördelarna och vad som kännetecknar olika typer av skivmaterial.
Träbaserade skivmaterial - teknik och utformning
Möjligheterna till tekniska lösningar och arkitektonisk gestaltning med skivbaserade fasadmaterial avgörs av produktens prestanda och skiljer sig därför mellan olika produkter. I vissa lägen och för vissa funktioner passar vissa produkter, medan andra är mindre lämpade eller rent av olämpliga.
Flera skivprodukter uppvisar rätt behandlade ett tåligt ytskikt. Ytan är förhållandevis motståndskraftig (varierar beroende på produkt och behandling) och kanterna och fogutformningen kräver noggrant utförande för god hållbarhet. Tåligheten och specifika krav för fogning kan skilja mellan olika produkter och mellan olika möjliga utföranden och kompletterande beslag och produkter. Alla fogar, perforeringar och materialmöten i fasadskiktet kräver noggrant utförda lösningar för att förhindra skador orsakade av inträngande och kvarstående fukt med mera.
Beständighet
De tekniska egenskaperna hos skivprodukten och det valda tekniska utförandet avgör förutom den tekniska funktionen även beständighet, underhållsbehov och utbytbarhet. En fasadskivas samspel med inverkan av läge (väderstreck och utsatthet) och påverkan av andra byggnadsdelar (skyddande effekt) har också stor betydelse. Åldrandet av material är oundvikligt och det återstår att se till möjligheterna att förutse och styra åldrandet och hur det påverkar den tekniska funktionen och utseendet.
Livslängden hos fasadprodukten beror av underhållsbehovet och möjligheten till utförandet av erforderligt underhåll. Beständigheten hos ett material kan ökas med en tålig ytbehandling. En påstruken färg kan till exempel göra ytan hårdare och tåligare mot mekanisk nötning, eller med pigment skydda mot UV-strålning.
Underhåll och utbyte
Antingen väljs en produkt som har lång hållbarhet och som kan sitta uppe länge utan åtgärd, eller så väljs en produkt som är lätt att underhålla, med exempelvis en slamfärg som stryks på med viss regelbundenhet, eller så väljs en produkt som i helhet eller delar är lätt att byta ut och ersätta. Utbytbarheten ställer krav på åtkomlighet och infästningsdetaljer. Med stora styva element kan montage och demontering av fasadskikt utföras snabbt och rationellt. Montage av skivor ställer dock krav på infästningsdon och detaljer. Skivprodukterna är normalt inte försedda med färdiga kompletta infästningssystem.
Konstruktivt skydd
Genom ett medvetet val av en produkt med förutsebar förändring över tid kan den tekniska utformningen inte bara på detaljnivå utan även konstruktivt skydd anpassas och utnyttjas. Lösningar för fogar, utskjutande bleck vid fogar och fönsteröppningar i fasaden, takutsprång och sockelhöjd samt hängrännors och stuprörs placeringar med mera kan avsevärt påverka effekten av fasadens åldrande.
Plywood
Plywood är en skivprodukt med i grunden bevarad trästruktur. Den synliga strukturen kan variera beroende på metoden för tillverkning av faneren som bygger upp skivan – de kan skäras eller svarvas. Hållbarheten beror bland annat av fanertjocklek, limfogens hållbarhet i exteriört läge för produkten och mekanisk nötning. Trämaterialet kan brytas ned av UV-strålning och fukt, som orsakar sprickbildning i ytskiktet, vilken leder in vatten i skivan och till limskiktet under ytfaneret. Läget på en fasad påverkar också hållbarheten genom exponeringsgrad för sol och nederbörd. I marknära lägen finns också risk för mekanisk nötning av ytskiktet, skador på kanter etcetera, orsakat av verksamhet och aktiviteter runt byggnaden.
Skyddande ytskikt, i form av täckande material- eller målningsskikt, för minskning av vattenupptagningen behövs. Främst gäller detta för kanter/fogar men ytbehandling förlänger kraftigt livslängden även för plana ytor och kan även öka nötningståligheten. Ytbehandlingen förändrar förstås det träspecifika uttrycket och kan vid exempelvis hårda lacker ge ett mer eller mindre materialneutralt utseende.
Flerskiktsskiva
Flerskiktsskivan har liknande egenskaper som plywood och bygger på samma princip med krysslimning, dock normalt med färre men tjockare skikt – skikten är vanligtvis skurna eller sågade. En vanlig skivtyp är uppbyggd med tre skikt, där vanligen ytskikten är tunnare än det vinkelrätt orienterade mittskiktet. För hållbarheten gäller samma förutsättningar som för plywood. Ytskiktet är ofta något tjockare än motsvarande för plywood, vilket minskar risken för sprickbildning till följd av vädervittring. Skivor med skikt av enhetlig tjocklek förekommer också.
Vid ytbehandlingar som bevarar en synlig trästruktur och montage som lämnar synliga kanter erhålls ett kraftigare uttryck än med plywood.
Enskikts limmad massivträpanel
Denna typ av panel har limmats för ökad formstabilitet och för möjlighet till större panelbredder. Den kan målas och behandlas som vanlig träpanel men ger en ökad möjlighet till variation av uttryck av skala på byggnaden. Rytmen hos en panel, i synnerhet en produkt med exempelvis fasspont eller fals, har stor betydelse för rytmen och den upplevda skalan hos en fasad. Det kan exempelvis lämpa sig för flervåningshus, som de som utförts i Inre hamnen i Sundsvall där bred limmad massivträpanel använts i fem våningar.
Det är naturligtvis fullt möjligt att använda bred panel även på mindre byggnader, för att variera utseendet och exempelvis växla mellan olika paneltyper på olika delar av byggnaden. Panelens profil gör att ett tydligt utseende traditionellt förknippat med träbyggande är mer oberoende av ytbehandling. Även med en hård lack eller annan fullt täckande färg kommer den materialförknippade panelkaraktären att vara igenkännbar.
Cementbunden spånskiva
Detta är en produkt av träspån med hög inblandning av cement, vilken ger en mycket slät yta med mycket liten struktur. Produkten frångår den träspecifika karaktären hos paneler och krysslimmade skivor; materialverkan är redan hos den obehandlade produkten neutral. Vid tillverkningen kan emellertid struktur åstadkommas i cementen för viss mönsterverkan. Genom ytbehandling med målning erhålls kulöranpassning och bättre hållbarhet. Behovet av väl lösta och noggrant utförda infästningar och fogar är lika stort som för paneler och krysslimmade skivor.
Skivan är tung och utnyttjas ofta för sin brandbeständighet. Produkten förekommer i kombination med träpanel på flervåningshus. Där obrännbart material föreskrivits för att förhindra brandspridning kan cementbunden skiva användas medan exempelvis träpanel kan användas i lägen med konstruktivt brandskydd, såsom utskjutande balkonger och i horisontella band. Produkten kan även användas på fasader i väderutsatta lägen, medan en träpanel kan användas i mindre utsatta lägen och väderstreck.
