Vilken brotyp som är lämpligast beror på förutsättningarna när det gäller till exempel vilken typ av trafik som bron är avsedd för, vilken fri spännvidd och vilken fri höjd som krävs, samt den tillgängliga konstruktionshöjden.
Det finns stora variationsmöjligheter för utformning av träbroar genom val av konstruktion, kulör och räckesutformning. Bron ska anpassas till vägens linjeföring och till landskapet. Vägverkets regler ställer samma krav på broar av trä som på broar av betong och stål. Låg underhållskostnad och hög driftsäkerhet eftersträvas. Den optimala bron ska uppfylla kraven när det gäller säkerhet, beständighet, miljö, estetik och ekonomi. Bron bestäms utifrån dessa förutsättningar, samt projektets speciella förutsättningar.
Att välja trä
Motiven för att välja en träbro är ofta:
- kostnad – träbron är konkurrenskraftig för många typer av broar, som blir billigare, både vad gäller anläggningskostnad och sett över hela livscykeln, det vill säga investeringskostnad och kostnad för underhåll, reparation och rivning. I dag har träbroar god livslängd, eftersom de moderna träbroarna byggs så att bärande delar skyddas mot väder och vind.
- estetik – träbron kan lätt anpassas till känslig miljö, till exempel natur eller äldre bebyggelse. Träbroar kan byggas traditionellt eller med modernare form, och gång- och cykelbroar av trä upplevs ofta som trevliga att beträda.
- miljöhänsyn – miljöbelastningen vid produktion, byggande, drift och återvinning är liten eftersom trä är en förnybar råvara som ingår i det naturliga kretsloppet.
- kort byggtid – sparar tid och kostnader där det är viktigt att begränsa trafikstörningar över befintliga vägar och framförallt järnvägar.
- låg vikt – underlättar vid brobyte på befintliga fundament.
Karakteristiskt för träbroar i Sverige är att det pågår en kontinuerlig utveckling av konstruktioner och konstruktivt träskydd. Man strävar efter torra, inklädda konstruktioner utan impregnering, där endast utsatta och svårutbytbara delar som riskerar högre fuktkvoter ska impregneras. Träbrons nisch i dag – där man ofta väljer en träbro i konkurrens med andra material – är gång- och cykelbroar, vägbroar med spann upp till cirka 35 m, överfarter med väg- eller gång- och cykelbroar vid planfria korsningar, skogsbilvägar, känsliga miljöer och byte av överbyggnad.
Träets låga vikt medför flera fördelar vid brobyggande, bland annat att broarna kan prefabriceras och sedan transporteras till byggplatsen där de lyfts på plats. Träets låga vikt kan också ge lägre grundläggningskostnad vid svåra markförhållanden. För broar i känsliga områden är det ofta en fördel att en träbro kan byggas enkelt utan stora tillfartsvägar. En träbro kan fraktas på ett lätt fordon eller till och med flygas in med helikopter. Broar i fjällen och andra naturområden utan bra vägar byggs ofta i trä av detta skäl.
En träbro är ofta en del i ett större vägprojekt, där vägbyggnaden och grundläggningen utförs av ett entreprenadföretag och byggentreprenören är beställare av träbron. Kommuner, arkitekter och bostadsbolag kan också vara beställare. Varje projekt är unikt och kräver ofta sina individuella skräddarsydda lösningar. Grundläggning, brolängd och utformning kan göra det svårt att jämföra broar av olika material. Ibland byggs träbroar efter att sidoanbud lämnats in och beställaren tycker att det passar med en träbro, beroende på estetik eller kostnad.
Från förstudie till bygghandling
Inom Vägverkets område startar projekteringen i ett tidigt skede med en förstudie, som senare följs av vägutredning, arbetsplan och bygghandling. Vid förstudien föreslås brotyp och broläge för olika alternativ som jämförs. Vägutredningen innebär ett preliminärt val av brotyp utifrån spännvidder och tillgänglig konstruktionshöjd. En bedömning görs av grundläggning, ändstöd och brolängd, fritt utrymme under bron, vattennivåer, estetiska krav och miljökrav. Plan- och profillägen studeras, med brotyp, längd, area och kostnad, samt underbyggnad och grund.
Att tänka på vid projektering
- Terrängen vid broläget som den redovisas i situationsplan, med höjdangivelser och i sektioner, samt karakteristiska kännetecken som till exempel korsande av en sänka, en järnväg, ett vattendrag eller annat hinder.
- Anslutningen till omgivande vägnät, som antingen redan existerar eller ska byggas. Här försöker man i första hand att passera hindret med kortast möjliga sträcka. I vissa situationer kan det vara bättre att inte välja den kortaste förbindelselinjen, eftersom hindret kan passeras på enklare sätt med mindre höjdskillnader eller mindre lutning om en annan sträckning väljs. Om man ser vägen i sin helhet kan en längre bro ge en kortare sträcka mellan två punkter.
- Den omgivande bebyggelsen eller landskapet som bron ska passa in i.
- Markförhållandena där bron ska byggas påverkar grundläggningen av bron, samt därmed möjliga spännvidder och lämpliga konstruktionssystem.
- Gällande normer och föreskrifter ska följas.
- Restriktioner och krav från de tillståndsgivande myndigheterna måste beaktas.
- Särskilda önskemål från uppdragsgivaren eller andra direkt eller indirekt berörda kan vara avgörande.
