Filmbildning - torkningsprocesser
Moderna täckfärger torkar (bildar film) på i princip två olika sätt. De lösningsmedelsburna alkydolje- eller linoljefärgerna torkar oxidativt. De vattenburna akrylatfärgerna torkar fysikaliskt. De vattenburna alkydoljefärgerna torkar både fysikaliskt och oxidativt. Bilderna 1 och 2 visar schematiskt de olika torkningsprocesserna.
I den oxidativa torkningsprocessen diffunderar syre in i färgskiktet och startar en oxidation av bindemedelsmolekylerna. Resultaten blir att de små alkydolje- och linoljemolekylerna förnätas till större molekyler som slutligen bildar ytskiktet.
Bild 1. Schematisk beskrivning av oxidativ torkning, av färgskikt.
I den fysikaliska torkningsprocessen avdunstar vattnet och hjälplösningsmedlen. De olika emulsionspartiklarna sintrar ihop (= sammansmälter) och bildar till slut en mer eller mindre sammanhängande ytbeläggning. Dessa emulsionspartiklar är inte kemiskt bundna till varandra, vilket gör att vissa kanaler finns i ytskiktet där fritt vatten kan tränga igenom, in till träet. Färgskikt som torkat fysikaliskt (= akrylatfärger) har en betydligt större genomsläpplighet för vattenånga och fritt vatten än vad oxidativt torkande färger (= alkydolje- och linoljefärger) har.
För fysikaliskt torkande färger finns en lägsta temperatur för filmbildningen. Vid temperaturer under denna gräns kommer inte emulsionspartiklarna att kunna smälta samman på ett riktigt sätt. Ytskiktet kommer att få en mycket sämre skyddande funktion än vid filmbildning över denna gräns. Gränsen ligger normalt vid cirka + 10°C. Filmbildningen påverkas också av den relativa fuktigheten i luften. Den relativa fuktigheten får varken vara för låg eller för hög.
Bild 2. Schematisk beskrivning av fysikalisk torkning av färgskikt.
Täckförmåga
Beroende på mängden pigment i en färg talar man om täckande, laserande eller opigmenterad färg.
En täckande färg, täckfärg, innehåller så mycket pigment att ljus inte kan komma ner till träytan.
En laserande färg, lasyrfärg, innehåller mindre mängd pigment än en täckande färg. Detta medför att en viss del av solljuset kan nå träytan och starta en nedbrytning av träet.
En opigmenterad färg, till exempel klarlack, saknar nästan helt skydd mot solstrålning. Detta medför att det kommer att ske en nedbrytning av träytan. En opigmenterad färg är därför olämpligt på trä utomhus.
Begreppen täckande, laserande och opigmenterad har alltså enbart att göra med mängden pigment och inte med typen av bindemedel i färgen eller typ av lösningsmedel.
Bild 3. Ju mer pigment det finns i färgen desto bättre skydd får man mot att träytan ska brytas ned av solljuset. Foto: SP Trätek.
Bild 4. Schematisk bild av täckande färgskikt till vänster, laserande färgskikt i mitten och opigmenterat färgskikt till höger.
Kulör och yttemperatur
Färgers kulör kan ha betydelse för hållbarhet och underhållsbehov för målat trä:
- Ljus kulör kan göra att smuts samt mögel- och algpåväxt syns bra, och regelbunden rengöring kan därför krävas för att hålla fasaden snygg.
- Med en mörk kulör blir panelen varmare vid soligt väder och det kan ge snabb uttorkning. Det kan vara positivt om huset är placerat i fuktigt klimat, men negativt om det är placerat torrt så att uttorkningen blir stor och ger sprickbildning i träet.
- Mörk färg på till exempel gavelspetsar kan ibland ge missfärgningar genom vatten som rinner ner på till exempel ljus puts på underliggande delar av väggen. Det gäller framförallt järnvitriol och slamfärger, men även vissa mörka lasyrer.
Färgskiktets kulör har stor betydelse för temperaturförhållandena i färgskiktet. Här anges vilka yttemperaturer som kan förekomma på en solbelyst träfasad.
Lufttemperatur: + 25°C
| Svart | + 65°C |
| Mörkgrön | + 55°C |
| Blå | + 53°C |
| Röd | + 50°C |
| Gul | + 40°C |
| Vit | + 33°C |
Tabell 1.
Hur färg åldras – identifiering av färgskikt
De olika färgsystem som förekommer åldras på sitt karakteristiska sätt:
- slamfärger har den egenskapen att de eroderar och sällan krackelerar
- linoljefärg eroderar efter några år och krackelerar
- alkydoljefärger eroderar och krackelerar inte lika mycket som linoljefärg
- akrylatfärg är den toppfärg som eroderar minst och har störst elasticitet av de aktuella färgtyperna.
Vid ommålning är det av stort värde att ta reda på vilken färgtyp det gamla färgskiktet består av. Det kan vara svårt att skilja mellan linoljefärg, alkydoljefärg och akrylatfärg. Här är några enkla test som kan vara till hjälp.
Akrylatfärg känns igen på:
- att färgytan har en porstruktur som syns med lupp
- att en färgflaga blir mjuk om den värms, till exempel i hett vatten
- att färgfilmen luckras upp om man droppar på T-sprit och sedan skrapar på färgfilmen.
Alkyd- och linoljefärg känns igen på:
- att färgfilmen luckras upp om man droppar på natronlut och sedan skrapar på färgfilmen.
Att därefter skilja mellan linoljefärg och alkydoljefärg inbördes är svårare. En linoljefärg kritar och krackelerar i allmänhet snabbare och i större omfattning än en alkydoljefärg. Linoljefärgytan blir matt och ibland blek och flammig.
