Beräkning av bjälklagsplattans nedböjning kan då göras utifrån pålagt moment. Om förhållandet mellan spännvidden, L, och KL-träplattans tjocklek, hKLT, är mindre än 10 ska större hänsyn tas till skjuvdeformationen.
För ett bjälklag som är fritt upplagt på två stöd kan nedböjningen i mitten av spannet på grund av böjmoment beräknas enligt ekvation 5.7:
5.7 \({w_{\rm{m}}} = \frac{{5 \cdot q \cdot {L^4}}}{{384 \cdot E \cdot I}}\;\;\;\;\;\;\;\;\;\)
där:
| q | är jämnt fördelad last. |
| L | är bjälklagets spännvidd. |
| E | är bjälkagets elasticitetsmodul, se avsnitt 3.3.1. |
| I | är bjälklagets tröghetsmoment, se tabell 3.9. |
Nedböjningen av ett momentbelastat bjälklag eller platta fås förutom av böjmoment även av tvärkrafter. Skjuvdeformationens andel är beroende av plattans elasticitetsmodul E, plattans skjuvmodul G och förhållandet mellan plattans tjocklek hKLT och spännvidden L. För KL-träplattor är förhållandet E / G ungefär 15 – 30 och i praktiken brukar hKLT / L vara mellan 0,02 – 0,04, vilket leder till en skjuvdeformation mellan 5 – 20 procent av böjdeformationen.
Skjuvdeformationens bidrag ws till den totala deformationen kan beräknas enligt ekvation 5.8:
5.8 \({w_{\rm{s}}} = \frac{{\beta \cdot M}}{{b \cdot {h_\rm {KLT}} \cdot G}}\)
där:
| β | kan sättas till 1,2 för rektangulära tvärsnitt. |
| M | är böjande moment. |
| b | är plattans bredd. |
| hKLT | är plattans tjocklek. |
| G | är hela tvärsnittets skjuvmodul. |
Takbjälklag av limträ och KL-trä.
